Lapplands Lärcentra

Vi erbjuder utbildning för vuxna på alla nivåer i en bra studiemiljö. Du kan välja mellan teoretiska och yrkesinriktade kurser och utbildningar, använda våra lokaler för dina studier, beställa utskrifter/kopior, skriva tentamen, nyttja distansteknik och få vägledning. Du är varmt välkommen att besöka oss.

 

Mattias fick äntligen slutbetyg i matte: "Läraren gjorde att jag lyckades"

Mattias Koskitalo, 43, kombinerar sitt trafiklärarjobb med att studera på vuxenutbildningen vid Lapplands Lärcentra. I somras fick han sitt efterlängtade slutbetyg. “Det känns helt underbart. Nu är jag inte längre begränsad“, säger han.

För Mattias Koskitalo har det alltid varit matten som känts tuffast. Han har vid flera tillfällen försökt att plugga upp matten för att få sitt slutbetyg - men misslyckades varje gång. Det var först då han började studera vid Lapplands Lärcentra som det vände.
– Det är faktiskt läraren som gjorde att jag lyckades den här gången, det måste jag säga. Vi synkade väldigt bra och han har varit ett enormt stort stöd under hela studietiden.

“Det har verkligen blivit en vändning, från att matte varit något hemskt till att jag tycker att det är roligt.”

Det var för 1,5 år sedan som han började studera vid Lapplands Lärcentra, samtidigt som han fortsatte jobba heltid som trafiklärare.
– Första halvåret var pest och pina, ibland kände jag att jag ville ge upp men då tänkte jag att “Det är nu eller aldrig” och tvingade mig själv att fortsätta. Sedan vände det och det började hända grejer. Jag kände att jag började förstå och ville lära mig mer, berättar han.

Nu har han studerat sammanlagt 400 poäng, vilket motsvarar 20 veckors heltidsstudier. Matten har varit i fokus för att han ska få sitt slutbetyg, men han har även studerat andra ämnen som intresserat honom, såsom naturkunskap och transport och spedition.

Under studietiden har han träffat läraren, antingen på plats på skolan eller via videomöten på Teams en gång i veckan.
– Jag har kunnat ringa läraren när som helst om jag behövt hjälp med något och det har varit ett stort plus. All personal på Lapplands Lärcentra har varit väldigt pushande och stöttande och det har verkligen hjälpt mig att komma vidare.

Trots ett avklarat slutbetyg har han valt att fortsätta studera matte 2 - bara för att han tycker att det är kul.
– Det har verkligen blivit en vändning, från att matte varit något hemskt till att jag tycker att det är roligt.
– Nu med slutbetyget i handen öppnas många möjligheter. Jag är behörig till fler jobb där arbetsgivaren kräver godkända kärnämnen, och om jag vill skulle jag kunna läsa universitetskurser. Jag känner mig inte begränsad längre och det har verkligen gett mig en självförtroende-boost.

5 fördelar med att plugga på komvux

1. Möjlighet att komplettera utbildning
Komvux erbjuder dig möjlighet att läsa upp betyg på grundskole- och gymnasienivå.

2. Du kan läsa på distans
Komvux erbjuder möjlighet att läsa kurser på distans, vilket är perfekt för dig som kombinerar studier med arbete.

3. Du planerar din egen studietid
Det är upp till dig själv om du vill studera på heltid, deltid, dagtid eller kvällstid. Det gör det väldigt flexibelt att plugga på komvux.

4. CSN-berättigad
Alla komvux-utbildningar är CSN-berättigade, vilket innebär att du får studiestöd för att kunna studera.

5. Stort urval av kurser och utbildningar
För dig som vill komplettera din grundskole- eller gymnasieutbildning erbjuder komvux ett stort urval av kurser. Om du är sugen på att byta karriär mitt i livet kan du dessutom läsa kortare yrkesutbildningar på yrkesvux.

Vill du bolla idéer och få hjälp att strukturera dina tankar kring studieval och karriär? Även om du knappt vet i vilken ände du ska börja så är du alltid välkommen att kontakta våra studie- och yrkesvägledare.  

Norrbottenskommuner kräver ökad tillgänglighet för högskoleprovet

Pressbild på Birgitta Larsson, Kjell-Åke Johansson och Marie Kuoljok

I dag går högskoleprovet bara att skriva i fem av fjorton kommuner i Norrbotten. Men det behöver göras tillgängligt för fler.
Det menar Lapplands kommunalförbund som nu gjort en skrivelse om problemet till Utbildningsdepartementet, Luleå tekniska universitet och Universitet och Högskolerådet (UHR).
– Det är en grundläggande rättighet och en investering i vår demokrati, arbetsgivarnas framtid och vår gröna omställning, säger Birgitta Larsson, kommunalråd i Gällivare.

Lördag 13 april. Då är det dags för högskoleprovet igen. Men för dig som bor i norra Sveriges inland kan det bli långt att åka. För långt. I dag kan du i Norrbotten nämligen bara skriva högskoleprovet i Arvidsjaur, Haparanda, Kiruna, Luleå och Piteå. Något som är helt fel, enligt Lapplands kommunalförbund.
– I dag är det en utmaning för många av våra invånare inom glesbygdskommuner att komma åt att skriva högskoleprovet då det inte är möjligt att skriva provet i hemkommunen. Det är inte rimligt att behöva resa många mil för att skriva provet, säger Birgitta Larsson, kommunalråd i Gällivare.

Karta med provorter i norra Sverige

"En nyckel"
Det här kan påverka hur många som väljer att gå vidare till högre utbildning, menar Lapplands kommunalförbund. Högskoleprovet kan öka chansen till högre studier, genom att du kan delta i fler urvalsgrupper i antagningen. Lapplands kommunalförbund har nu gjort en skrivelse till Luleå tekniska universitet, Universitet och Högskolerådet (UHR) och Utbildningsdepartementet för att få till en förändring.
– Högskoleprovet är en av nycklarna för att öppna dörren till högre studier. Om det inte går att skriva i din hemkommun är det en tröskel redan där för att gå vidare till högre studier. Att få skriva högskoleprovet i sin hemkommun borde inte vara något problem i den digitala värld vi lever i.

Onödig tröskel
Lapplands kommunalförbund skriver bland annat att detta är ett steg i rätt riktning för att verkställa UHR:s uppdrag. Bland annat vad gäller att bredda rekryteringen till högskolor, stimulera intresset för högskoleutbildning, motverka diskriminering, främja lika rättigheter och möjligheter inom högre utbildning och stärka kompetensen i glesbygdsområden. De poängterar vidare att kommunerna inom Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund utgör 33 procent av Sveriges areal och att det är en region som leder den gröna omställningen.
Ytterligare en person som ställer sig bakom skrivelsen är Kjell-Åke Johansson, Tf VD för Gällivare Näringsliv.
– I våra inlandskommuner har vi en låg andel som fortsätter till högre studier. Då ska vi inte lägga ut onödiga trösklar. Vi behöver istället fortsätta stimulera och inspirera till högre studier. Även om man kan skriva högskoleprovet på andra orter i Norrbotten är det av ett viktigt symboliskt värde att tillgängliggöra det i fler kommuner.

I åldrarna 25 till 64 år är 30 procent högutbildade i Sverige totalt. Det kan jämföras med 17 procent i norra Sveriges inland.

Här kan du läsa hela skrivelsen:

Magnus återvände till Gällivare för jobb som lärare på komvux: “Uppskattar det jag tidigare tog för givet”

 Magnus Svarvare yrkeslärare matematik Lärcentra Gällivare

Magnus Svarvare har arbetat som lärare i 25 år. Nu har han bytt Jokkmokk och yrket som grundskollärare till lärare på komvux i Gällivare. “Det är fantastiskt att se eleverna utvecklas och bli inspirerade”, säger han.

Från att ha arbetat som lärare i grundskolan under merparten av sitt yrkesliv, tog Magnus Svarvare, 55, steget till att studera till gymnasielärare. Nu arbetar han sedan tre år tillbaka vid Lapplands Lärcentra i Gällivare där han utbildar elever i matematik.
– Det är annorlunda att undervisa vuxna människor. De studerar av fri vilja och är ofta väldigt motiverade och ansvarstagande. Jag tycker att det är roligt att väcka människors intresse för matematik och hjälpa dem vidare i livet genom att utöka deras möjligheter till vidareutbildning.

Efter några år i Jokkmokk och södra Sverige återvände Magnus till Gällivare. Nu har han under drygt tre år studerat vid Lärarlyftet för att kunna undervisa på gymnasienivå, samtidigt som han arbetat som lärare på komvux.

I rollen som lärare handleder han alla elever individuellt och alla hans elever studerar på distans. Kurserna har flytande intag och eleverna befinner sig därför aldrig i samma fas.
– Diskussionerna med eleverna är extremt viktiga för att de verkligen ska förstå det de lär sig. Eftersom de inte har klasskamrater att diskutera med blir jag som lärare extra viktig i den delen, menar Magnus.

Som lärare ger han kontinuerligt framåtsyftande respons till sina elever.
– Det är fantastiskt att se att man kan ha inflytande över en annan människas framtid och att få se sina elever utvecklas och bli inspirerade.

Flytten tillbaka till Gällivare har varit upplyftande för Magnus, som nu uppskattar sådant han tidigare tog för givet.
– Klimatet i södra Sverige är hemskt. Det är mörkt och grått under både hösten och vintern, vilket nästan gjorde mig deprimerad. Här i Gällivare har jag möjlighet att utöva mina stora fritidsintressen direkt efter jobbet. Jag kan gå ut på en promenad med hundarna i skogen, och för mig som älskar jakt och fiske är det optimalt att bo här. Vintrarna här är underbara för mig som gillar skidåkning, avslutar han med ett stort leende på läpparna.

 Magnus Svarvare på skidor samt citat

Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Att ha examen från grundskolan och gymnasieskolan är ofta en förutsättning för att kunna få ett jobb. Om du inte har examen från grundskolan eller gymnasieskolan kan du läsa in en sådan som vuxen vid den kommunala vuxenutbildningen (komvux). En gymnasieexamen är också en förutsättning för den som vill studera vidare på en yrkeshögskoleutbildning eller till studier vid högskola och universitet.

Om du har en intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada kan du läsa komvux som anpassad utbildning och om du behöver grundläggande kunskaper i svenska finns utbildning i svenska för invandrare (sfi).

Kontakta en studie- och yrkesvägledare vid ditt lokala lärcentra för att få mer information om vilka kurser som erbjuds i din kommun.

Utbilda dig till industrimekaniker och bli eftertraktad på arbetsmarknaden

Marcus Lundin, platschef Vinab i Kiruna, Michaela Martinsson, HR-ansvarig Vinab och Karin Stöckel, utbildningsansvarig och yrkeslärare på Lapplands Lärcentra.  

Går du i tankarna att börja studera? Välj en utbildning där du kommer vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Gruvindustrin blomstrar i Malmfälten och den gröna omställningen gör att behovet för yrkesutbildad personal ökar. Vill du jobba med händerna och lära dig underhålla och reparera industrimaskiner och anläggningar? I så fall borde du sökta till utbildningen industrimekaniker med inriktning service och underhåll.

Lapplands Lärcentra har i uppdrag att skapa behovsanpassade utbildningar för vuxna på gymnasial nivå och startar till våren en ny utbildning på yrkesvux. Nu har du möjlighet att söka till den nya lärlingsutbildningen där du utbildar dig till industrimekaniker med inriktning mot service och underhåll. Utbildningen är på 800 gymnasiepoäng, 30 veckors heltidsstudier, där minst 70 procent av utbildningen genomförs på arbetsplatser. Efter utbildningen har du stora möjligheter till anställning inom hela industrisektorn. Utbilda dig till ett yrke där du kommer vara efterfrågad och där du dessutom kommer göra din lärlingsperiod på något av de företag som efterfrågar dig. Genom lärlingsupplägget kommer du lära dig av personer med lång erfarenhet och du kommer få med dig både yrkeskunnande och arbetskulturen.

Marcus Lundin som är platsansvarig på Vinab i Kiruna, är ett av företagen som erbjuder lärlingsplatser till eleverna. Marcus har lång erfarenhet av industrisektorn och vet vilka behov som efterfrågas idag. “Behovet inom industrin är väldigt stort just nu, speciellt inom verkstadsarbete som innefattar bland annat svetsare, mekaniker och montörer. Vi söker kontinuerligt efter personer med erfarenhet inom verkstadsindustrin.” säger Marcus Lundin. Karin Stöckel, som är utbildningsansvarig och lärare på utbildningen på Lapplands Lärcentra, ser stora möjligheter och fördelar med en lärlingsutbildning inom industri. “Det känns otroligt roligt att kunna erbjuda en lärlingsutbildning med den här inriktningen för vuxna då industrisektorn är i stort behov av utbildad arbetskraft. Jag tror det kommer vara värdefullt för eleverna att göra stora delar av utbildningen ute på olika företag, där lär dom sig inte bara yrkeskunnande utan får även med sig så mycket mer. ”

Efter slutförd utbildning till industrimekaniker kommer du ha grundkunskaper som ger dig möjlighet att jobba inom hela industrisektorn. Vinab är ett av flera företag som vill expandera sin verksamhet och där utbildad personal efterfrågas. “Vår ambition som företag är att växa och bli fler, och vi hoppas kunna göra långsiktiga rekryteringar och anställa personal som vill vidareutvecklas i företaget tillsammans med oss.” säger Michaela Martinsson, HR-ansvarig på Vinab.”

Mer information och ansökan hittar du här!

Bildtext: Marcus Lundin, platschef Vinab i Kiruna, Michaela Martinsson, HR-ansvarig Vinab och Karin Stöckel, utbildningsansvarig och yrkeslärare på Lapplands Lärcentra.

Webbinarium 15 november: Yrkeshögskolan - en lösning för framtidens arbetskraft

Välkommen till ett unikt informationstillfälle om yrkeshögskolans ovärderliga roll i företagens framtid.

I en tid då rätt kompetens är avgörande för företagens framgång, erbjuder yrkeshögskolan skräddarsydda utbildningar som direkt adresserar branschspecifika behov.

Genom att engagera sig i denna utbildningsform får företag inte bara tillgång till toppkompetens utan också möjlighet att aktivt forma framtidens talanger. Lär dig mer om hur denna utbildningsform inte bara möter den aktuella kompetensbristen, utan också rustar företag för en framtid präglad av innovation, effektivitet och bestående tillväxt. Under informationstillfället ges exempel på hur yrkeshögskolan kan stärka din affärsnytta genom att:

  • Rekrytera talanger 
  • Påverka utbildningsinnehåll  
  • Bli en attraktiv arbetsgivare och stärka företagets varumärke
  • Öka kostnadseffektiviteten

Vi vänder oss särskilt till dig om som är verksamhetsansvarig eller beslutsfattare inom området industriell tillverkning. Oavsett om din verksamhet bara börjat utforska möjligheterna inom digital teknik eller redan är väl förtrogen med automatisering och AI, är denna inbjudan skriven för dig. 

Var? Digitalt informationstillfälle via Teams
När? 15 november kl. 12.30-13.30 

Anmäl dig här! 

Barnmorskeprogrammet kommer till Gällivare

Bli barnmorska - till hösten kan du studera på plats i Gällivare!

- Vi behöver fler barnmorskor i Norrbotten och genom att det nu går att plugga på hemmaplan blir det lättare att utbilda sig samtidigt som du kan bo kvar på orten, säger Marlene Furbeck, verksamhetsområdeschef på Obstetrik och Gynekologi inom Region Norrbotten.

-Lapplands kommunalförbund ser mycket positivt på Umeå universitets beslut att förlägga utbildningsplatser i vår region, det visar deras engagemang för att erbjuda utbildning där den behövs mest. Möjligheten till högre utbildning måste så klart finnas även i glesbygd, säger Birgitta Larsson, kommunalråd i Gällivare samt ordförande i direktionen för Lapplands kommunalförbund.

- Många tänker på förlossning när de hör talas om barnmorskor, men det är så mycket mer än det. Att jobba som barnmorska är varierande och unikt eftersom du möter patienter i alla åldrar genom bland annat ungdomsmottagningen, mödravården, cellprover och såklart BB och förlossning. Barnmorskeyrket är attraktivt och har många karriärvägar, säger Marlene Furbeck.

Birgitta Larsson, Kommunalråd Gällivare kommun
Bild: Gällivare kommun

- Det gynnar de som vill studera och bo kvar, men stärker också kompetensen och tillgängligheten till kvalificerade barnmorskor i vår region. Vi hoppas att detta beslut kommer att öppna upp fler möjligheter för fler eftergymnasiala utbildningar i vår region och stärka samarbetet mellan utbildningsaktörer och kommunerna i norra Sverige, säger Birgitta Larsson. 

Från hösten 2024 är det möjligt att studera till barnmorska från flera orter i norra Sverige, Gällivare är en av dessa orter. Ansökan till barnmorskeprogrammet med start hösten 2024 är öppen från 15 februari till 15 mars 2024.

Läs pressreleasen från Umeå universitet här!

Jobb- och utbildningsmässan i Kiruna 9 november

Träffa arbetsgivare och utbildningsanordnare, ta del av inspirerande föreläsningar och planera din framtid med hjälp av studie- och yrkesvägledare på plats. 

 

Här hittar du programmet och deltagare till mässan. 

 

Arrangörer: Lapplands Lärcentra, Kiruna kommun och Malmfältens Folkhögskola.

NORRLAND YH SUMMIT 2023

Samverkanskonferens 26-27 september 2023 i Skellefteå

På temat samverkan bjöd YH-nätverket i Norr in utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan samt näringslivsfunktioner och näringslivsbolag från Kiruna i norr till Kramfors i söder, till en lunch till lunch-konferens och workshop i Skellefteå 26-27 september 2023. 

Syftet med konferensen

I februari i år träffades ett 50-tal utbildningsaktörer i Luleå för att diskutera och aktivt arbeta med samverkanslösningar för utbildningar inom yrkeshögskolan. Nu har vi utökat nätverket genom att bjuda in aktörer som arbetar med kompetens- och tillväxtfrågor för näringslivet. Målet med konferensen var att arbeta fram en gemensam syn på hur aktörer som arbetar med kompetensförsörjning för arbetslivet i norra Sverige tillsammans kan kartlägga kompetensbehov. Vi ville även diskutera hur vi kan samarbeta med privata och kommunala utbildningsanordnare inom yrkeshögskola för att matcha behov, utbildningar och studerande med näringslivet. Detta syfte är att ytterligare stärka företagens möjligheter att rekrytera personal med rätt kompetens.  

Talarna på konferensen 

Under konferensen inledde Christer Bergqvist, stf generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, konferensen genom att dela myndighetens perspektiv på framtidens kompetensförsörjning i norra Sverige. Rickard Eriksson, professor vid ekonomisk geografi och forskningsledare vid centrum för regionalvetenskap, Umeå universitet, delade sina insikter om de drivkrafter, hinder och framtida förutsättningar som rör kompetensförsörjning i norra Sverige. Helene Stensson, regional processledare för Teknikcollege i Göteborgsregionen, bidrog med sina erfarenheter och insikter om kompetens- och branschråd med fokus på samverkan.

Konferensen är ett resultat av samverkan mellan Lapplands Lärcentra, Akademi Norr och Campus Skellefteå inom projektet "Koordinerad kompetensförstärkning i glesbygd". Konferensen möjliggjordes med hjälp av Europeiska socialfondens medfinansiering. Vi ser fram emot att fortsätta arbetet med samverkan och kompetensförsörjning för att främja tillväxt och utveckling i norra Sverige. 

Linnea läste till Förskollärare på distans

Linnea Isaksson läste Förskollärarutbildningen på distans via Luleå tekniska universitet och blev klar i juni i år. Nu arbetar hon på Bergkristallens förskola i Kiruna. Skolan ligger granne med Luossavaaraskolan och har två olika avdelningar med barn i åldrarna 1-6 år.

"De flesta kurserna på utbildningen har varit intressanta. Genom att utbildningen var på distans var det lättare att planera studietiden efter mitt liv. Det har varit roligt att lära känna många nya människor och genom hela utbildningen så har det varit en bra upplevelse med många lärdomar, nya tankesätt och glädje. Emellanåt var det en del utmaningar ex med tidspress och utmanande uppgifter. Då var det väldigt bra att vi var uppdelade i studiegrupper och på så sätt fanns det alltid andra studerande att diskutera med och på så sätt kunde vi hjälpa varandra." 
"Eftersom jag tidigare arbetat som barnskötare kan jag tydligt se hur jag själv utvecklats efter utbildningen till förskollärare och jag har också upplevt hur bra utbildningen varit i min nya roll. Förskollärarutbildningen har gett mig nya tankesätt, en större förståelse av förskolans syfte och skapat en tydlig grund att stå på. Förskollärare är ett roligt yrke som jag tror man alltid kommer kunna utvecklas i, vilket är viktigt för mig.", säger Linnea Isaksson.

Drömmer du om att bli förskollärare?
Oavsett om du redan har erfarenhet inom yrket eller inte, finns det utbildningsmöjligheter för dig. Kanske hade du själv en förskollärare som har betytt mycket för dig, nu kan du bli den som betyder mycket för andra. Om du är verksam inom förskola och involverad i undervisning redan idag kan VAL (Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning) vara relevant för dig. Det finns även möjligheter till förkortad utbildning om du har arbetat länge inom förskolan. Utbildningar som är öppna att söka hittar du via antagning.se. 

Läs mer om hur Lapplands Lärcentra kan vara platsen för dig som studerar på distans.

 

Prova på våra talanger för att utveckla ditt företag

Arbetsgivare har möjligheten att ta emot talanger från Lapplands Gymnasium och Lapplands Lärcentra och på så sätt dra nytta av de fördelar det innebär att ta in en praktikant på arbetsplatsen. Du kan ex bedöma elevens förmågor och potential för en framtida anställning. Du får också in nya idéer på arbetsplatsen då eleverna kan bidra med nyskapande perspektiv och lösningar. Låt dem veta att du är intresserad av deras perspektiv, ge dem stöd och handledning så kan de bidra med att sprida en bra bild av företaget.

Linda Yngvesson, studerar Yh-utbildningen Redovisningskonsult via FEI och genomför sin LIA-praktik hos Ekonomikonsult i Malmfälten (Ekim). Bild: Ekonomikonsult i Malmfälten AB, Mikael Vannar, Ellinor Niva, Ebba Lantto, Linda Yngvesson och Gunilla Pettersson. 

Varför har Ekim valt att ta emot en praktikant?
- Vi tycker det är roligt att Linda valt att göra sin praktik hos oss på Ekim. Det känns bra att ge henne möjligheten att prova på yrket på riktigt och hon tillför mycket positivt till gruppen. Vi ser så klart även en möjlighet att på sikt kunna rekrytera någon som vi redan lärt känna och som skolat in sig hos oss under sin praktik. Vi kan varmt rekommendera andra att ta emot en praktikant, det är värdefullt för både praktikanten och företaget, säger Gunilla Pettersson och Mikael Vannar, ägare av Ekim. 

Har ni några råd vad andra företag ska tänka på innan de tar emot en praktikant?
- Tänk på att ha någon typ av plan för vad praktikanten ska göra, blir inte roligt att bara ”sitta av tiden” och avsätt tid för att hjälpa praktikanten. Just LIA (Lärande i arbete), som ingår i de utbildningar som anordnas av Yrkeshögskolan, är en ganska lång praktikperiod så om ni avsätter tid i början så hinner ni faktiskt få ”nytta” av praktikanten på arbetsplatsen under praktikperioden, säger Gunilla Pettersson och Mikael Vannar, ägare av Ekim.

Linda, varför valde du att ha praktik på Ekim?
- När jag valde var jag skulle ha praktik tänkte jag att jag ville vara på en mindre redovisningsbyrå, då det blir mer personligt på något sätt. Jag valde just Ekonomikonsult i Malmfälten (Ekim) för att de är kompetenta och bra på vad de gör. Ägarna Gunilla Pettersson och Mikael Vannar har lång erfarenhet av rådgivning, båda är SRF-auktoriserade och Mikael blev också utsedd till årets auktoriserade redovisningskonsult via SRF konsulterna. Det är ju verkligen en kvalitetsstämpel på vad de kan in något! Och till sist behövde jag bara kika på de inlägg de har gjort i sociala medier, där de visat upp en positiv bild om vilka de är och stämningen på arbetsplatsen. Så det blev ett enkelt val och vem vill inte ha kjolfredag på jobbet? 

Vad har varit roligast och mest lärorikt under praktiken hos Ekim?
-Nu är jag inne på min åttonde praktikvecka. Jag har fått prova på alla möjliga arbetsuppgifter, allt från löpande bokföring, bokslut, deklarationer, och årsredovisningar. Allt är jätteroligt och lärorikt men det bästa har nog varit gemenskapen på byrån och jag känner mig direkt som en i teamet. Alla är så fantastiska och hjälpsamma. Det är samtidigt både ovant och svårt, särskilt när jag kommer från en helt annan bransch. Jag är van att alltid veta nästa steg i processen och ha stenkoll på vad jag ska göra på arbetet och riktigt så är det inte just nu. Det är en nyttig erfarenhet och jag tränar på att bli lite snällare och mer ödmjuk mot mig själv.

Du läser din utbildning på distans och det är FEI som är utbildningsanordnare. På vilket sätt har du haft nytta av Lapplands Lärcentra?
-Det är jättebra och skönt att kunna variera studieplats var jag kan plugga. Jag och en studiekompis som läser samma utbildning som mig brukar sitta tillsammans på lärcentra några dagar i veckan när vi har lektioner. Vi bokar ett rum där vi kan koppla upp datorn så vi får upp föreläsningen på en stor TV-skärm. Det är skönt att det finns teknik som fungerar och det är toppen att det finns möjlighet att variera studiemiljön med att sitta hemma. Det är trevliga lokaler, med ett kök där du kan värma lunch eller ta en kopp kaffe. Personalen är hjälpsamma och trevliga om vi har några frågor eller behöver hjälp om något krånglar med tekniken eller så. När jag sitter hemma är det är lätt att se den där diskmaskinen som behöver tömmas och det kan vara lite svårt att fokusera på studierna. Att sitta på lärcentra underlättar, det blir mer som att gå på jobbet och göra det man ska.

Vad har du för tankar om att börja studera mitt i livet?
-Jag har alltid velat studera, men det tog ett tag innan jag kunde bestämma mig vad jag ville och så har timingen inte riktigt passat tidigare. Jag har bara positiva känslor av att börja studera och det är bra att det finns så många utbildningar att läsa på distans. Det är ju inte så lätt att flytta när man har bildat familj. Det enda negativa med att börja plugga är väl kanske ekonomin. Det blir lite mindre pengar i plånboken under en period. Men även det går ju att lösa genom att jobba extra så går det runt ändå.

- Vad skulle du säga till andra som funderar på att byta yrke mitt i livet?
-Kör, bara kör! Det kanske kan kännas lite läskigt att börja plugga mitt i livet, kanske helst om du helt vill byta bransch. Men om det inte känns rätt så kan du förmodligen gå tillbaka till det du gjorde innan. Ett tips är att ta tjänstledigt för att prova studera under en period. Jag tänker att allt löser sig även om det inte skulle bli som du tänkt dig från början. Jag tror det är nyttigt för alla att byta jobb under livet. Du får nya kunskaper och insikter och blir mer ödmjuk som människa. Det är mycket värre att hålla tillbaka sig själv från det du egentligen vill och sedan kanske ångra dig att du inte tog steget. Så om du funderar på att börja plugga, det är bara att köra, vad kan gå fel?

----------------------------------------------------------

Till hösten startar många gymnasieprogram och yrkehögskolesutbildningar som är framtagna efter arbetsgivarnas behov. Samtliga utbildningar har behov av företag som involverar sig i utbildningarna. Säkra ditt engagemang inför kommande praktikperioder och utveckla samarbetet mellan näringslivet och skolan.

Kontakta Lapplands Gymnasium eller Lapplands Lärcentra för mer information.  

5 fördelar att ta emot en praktikant
- En bas för rekrytering av nya medarbetare
- Nya idéer och perspektiv i verksamheten
- Öka produktiviteten på arbetsplatsen
- Öka kännedom om företaget bland arbetssökanden
- Bidra till att fler själva vill starta företag

Här finns allt om utbildningar i norra Sverige

Titta in på Utbildning för framtiden – en sajt som presenterar eftergymnasiala utbildningar i norra Sverige. Hitta inspiration för ditt nästa jobb, ditt drömyrke eller för att bli ännu bättre på det du redan sysslar med.

Glada studenter

Tre utbildningar som ger jobb i norra Norrland

Funderar du på att plugga eller byta yrkesbana? Välj en utbildning där du blir efterfrågad av företagen i norr. Bergmaterialingenjör, vattenkrafttekniker och distributionselektriker är tre yrken som näringslivet har stora behov av.

Plugga på distans med en handfull fysiska träffar. Och praktisera på de företag som behöver din kompetens. Så ser utbildningarna till bergmaterialingenjör, vattenkrafttekniker och distributionselektriker via Lapplands Lärcentra ut.
─ Praktikperioderna har varit så roliga under utbildningen. Redan efter första perioden pratade jag med chefen och fick sommarjobb, och efter sommaren fick jag fast tjänst. Nu har jag världens roligaste jobb på vattenkraftverket Stornorrfors, säger Andrea Hägglund, som i maj tar examen från utbildningen Vattenkrafttekniker men fick anställning på Vattenfall under studietiden.

Teori och praktik
Vid några tillfällen under utbildningarna får du göra studiebesök, delta i labbar och genomgå säkerhetsutbildningar som branscherna kräver i yrkesrollerna. Träffarna och praktikperioderna ger dig stora möjligheter att omsätta dina teoretiska kunskaper i praktiken. Under träffarna får du träna på att utföra praktiska moment och färdigheter som du kommer att behöva i din nya yrkesroll. Beroende på vilket utbildning du går kan du exempelvis få lära dig hantera olika maskiner eller mätverktyg och besöka kraftstationer eller dagbrott för att få en ökad förståelse för drift och processer. 

Britt-Marie Persson, Boliden AitikBritt-Marie Persson på Boliden Aitik sitter i ledningsgruppen för YH-utbildningen Bergmaterialingenjör. ─ Det är så roligt när de studerande kommer på studiebesök och man får lära känna dem i verkligheten. Bergmaterialingenjörsutbildningen har många veckors praktik också, det gör steget mellan utbildning och yrkesliv kort. Sannolikheten att få jobb efter utbildningen är stor, både semestervikariat och fast jobb.

Kompetensbrist ger stort behov
Utbildningarna på Lapplands Lärcentra är breda och när de studerande är klara kan de jobba inom olika yrkesroller. Behovet efter bergmaterialingenjörer, vattenkrafttekniker och distributionselektriker har varit stort länge. Kompetensbrist och ökad rörlighet mellan personal och företag är anledningar till att efterfrågan har ökat. Nu är det flera företag som slåss om samma människor med rätt kompetens.

”Lärarna på utbildningen var så insatta och kompetenta inom sina ämnen - det var guld värt.”

Emma Larsson studerade till bergmaterialingenjör och jobbar nu på Boliden Aitik.
─ Jag tycker utbildningen var så givande. För mig var det ett plus att den var på distans, då slapp jag flytta för att plugga. Lärarna på utbildningen var så insatta och kompetenta inom sina ämnen - det var guld värt.

Stora möjligheter till jobb
Både Andrea Hägglund och Emma Larsson är exempel på studerande som fått jobb redan under sina utbildningar. Utbildningarna på Lapplands Lärcentra har nära kontakt med företag som behöver de studerandes framtida kompetens, både genom att de varit med och utformat utbildningarna och att de sitter i ledningsgrupper där lärare, företag och studentrepresentanter möts. Den tydliga kopplingen till branschen och verkliga behov gör att de studerande är attraktiva på arbetsmarknaden – både under och efter studietiden.

Läs mer om utbildningen Vattenkrafttekniker >>
Läs mer om utbildningen till Bergmaterialingenjör >>
Läs mer om utbildningen Distributionselektriker >>

 

”Fråga inte hur vi kan hjälpa Norrland, fråga i stället vad vi kan lära av dem.”

Under onsdagen hade Lapplands Kommunalförbund besök av generaldirektör Peter Fredriksson och sektionschef Anders Duvkär från Skolverket. Tillsammans med representanter från Lapplands Kommunalförbunds olika verksamheter fick de vara med om en intensiv dag som innehöll allt från hårda fakta till kulturupplevelser. 

Onsdagens program var fulltecknat, förmiddagen ägnades åt information om Lapplands Kommunalförbund och några punkter som ledningen för LKF ville att besökarna från Skolverket skulle ta med sig, det gällde bland annat likvärdigheten i landet vad gäller högre utbildning, möjliggörande av distansutbildningar och riksintag till yrkesvux. 

Efter lunch gjordes ett besök vid fågelmatningen där Mats Karström och fyra elever från gymnasiets naturprogram berättade om fågelmatningen och på vägen tillbaka gjordes ett stopp vid Talvatissjön där gymnasieläraren Jan-Erik Kuoljok med elever bjöd på kaffe vid elden och berättade om den samiska inriktningen på samhällsprogrammet. Dagen avslutades hos eldistributionsprogrammet som visade hur säker stolpklättring genomförs. 

 Vad kan vi lära oss av Norrland?
Dagen både inleddes och avslutades med reflektioner från generaldirektör Peter Fredriksson. Bland annat berättade han om ett seminarium som han kommer delta på senare under veckan, moderatorn hade förberett honom på vilka frågor som skulle avhandlas och den avslutande frågan var ”Hur ska vi hjälpa Norrland?”.

Peter Fredriksson avlutade sitt tal med reflektionen att det kanske var så att frågan i stället borde vara ”Vad kan vi lära oss av Norrland?”. Detta med tanke på det samarbete som finns inom LKF och de okonventionella metoder som används för att kunna erbjuda kvalitativ utbildning i glesbygd.

 Samarbete och okonventionella lösningar
Vuxenutbildningschef Marie Kuoljok berättade att Lapplands Lärcentra erbjuder samma utbildningar på alla orter inom sitt område, det gör att invånarna kan både utbilda sig och bo kvar på sin hemort. Att bedriva utbildning på fyra orter med samma krav på kvalitet oavsett i vilken kommun eleven befinner sig har lett till okonventionella lösningar där fjärrundervisning och hybridlösningar är ett par exempel och där ligger Lapplands Gymnasium i framkant.

Samarbetet mellan de fyra orterna är väl utvecklat och gör att det finns möjligheter inom verksamheten som annars hade varit omöjliga att genomföra, till exempel är alla fyra lärcentra en organisation där olika kommuner står för olika kompetenser. Nu ska samarbetet utvecklas ytterligare när lärcentrum och gymnasiet ska bedriva gymnasieutbildning och yrkesvux tillsammans inom utbildningen vattenkraftstekniker.

Att vara fyra kommuner som samarbetar innebär framför allt en berikning av verksamheten och en ökad möjlighet att erbjuda ett brett utbud av utbildningar av hög kvalitet i glesbygd.

Likvärdiga möjligheter
En aspekt som fick extra uppmärksamhet under förmiddagen var beskrivningen av hur möjligheterna till högre utbildning inte är likvärdig i hela landet.

Högskoleprovet är ett exempel där likvärdigheten brister. Inom LKF:s område finns bara en ort där det finns möjlighet att skriva högskoleprov, vilket är Kiruna. Det innebär både restid och kostnader som försvårar för invånarna att kunna göra högskoleprovet och i förlängningen att delta i högre studier. Att kunna göra högskoleprovet på fler orter skulle underlätta för glesbygdens kompetensförsörjning.

Mari Carlsten, lärcentrachef och verksamhetsutvecklare, berättade om ett annat exempel på hur förutsättningarna för högre studier kan skilja åt inom landet.  Forskningen visar att invånare som bor mer än 45 min från högskola/universitet i betydligt lägre grad läser vidare efter gymnasiet. Om man tittar på LKF:s kommuner och de kommuner som ingår i Akademi Norr inser man hur få orter som ligger inom 45 minuter från högskola/universitet. Ett sätt att lösa det skulle vara fler utbildningar på distans med färre fysiska träffar för att öka möjligheten för befolkningen i Norrlands inland att ta del av högre utbildning.

Intresse och nya perspektiv
Under dagen visade gästerna från Skolverket ett genuint intresse för hur samarbetet inom LKF gjort det möjligt att erbjuda utbildning i glesbygd. De jämförde med hur skolor i södra Sverige konkurrerar om eleverna i stället för att samarbeta.

Anders Duvkär som är sektionschef inom skolutveckling var mycket intresserad av ett norrbottniskt perspektiv av hur Skolverkets kurser och seminarier förläggs geografiskt. Tyvärr kan valet av ort för dessa resultera i svårigheter att delta från Norrbotten, det innebär ofta flera extra resdagar och ökade utgifter. Mari Carlsten berättade om en lärare som var tvungen att byta flyg i Stockholm och Köpenhamn för att ta sig till den ort där speciallärarutbildningen gick.

Både Peter Fredriksson och Anders Duvkär ställde frågor för att förstå de förutsättningar som finns i Norrbottens inland vad gäller att bedriva utbildning i glesbygd, bristande tillgänglighet på grund av de långa avstånden och bristande likvärdighet vad gäller högre utbildning och kompetensutveckling. De var angelägna om att ta till sig det perspektiv som skapas av gles befolkning och långa avstånd, inte bara inom länet men även avstånd till de södra, tätt befolkade landsdelarna.

 När dagen var över åkte Peter Fredriksson och Anders Duvkär vidare till nya besök. De lämnade efter sig en känsla av tillförsikt och framtidstro – utbildning i glesbygd är värdefull, den ska fortsätta att utvecklas både för att ge glesbygdens befolkning möjligheter och för att bidra till Norrbottens kompetensförsörjning.

Bildtext: Marie Carlsten lärcentrachef och verksamhetsutvecklare visar att det är lång resa för att skriva högskoleprov 2023 om man bor inom LKF:s kommuner. Hon vill att det ska vara enklare att skriva högskoleprov och att man ska kunna göra det i alla våra kommuner.

Stort behov av yrkesutbildade i Norrbotten

Yrkesvux en snabb väg till nytt jobb!
Vägen till jobb behöver inte gå via långa studier på universitet. Tvärtom.
Störst behov av arbetskraft i norr finns inom branscher där yrkes-
utbildning på gymnasienivå räcker.

Genom en utbildning på yrkesvux kan du studera till allt från elektriker till barnskötare.
Dessutom på distans med praktik på hemorten. Nu finns även möjligheten att plugga ett år
med lön genom det nya omställningsstödet.

Överallt rapporteras nu om företagens stora behov av medarbetare, särskilt i norra Norrland.
Bristen på personal är stor i alla branscher. Men det finns en snabb väg att utbilda sig för den
som vill få jobb och även för företagen att få utbildningar som ger kompetensen de efterfrågar.

– Många tror att du måste ha universitetsutbildning men i de flesta fall räcker det med
gymnasiekompetens. Vi kan dessutom skräddarsy regionala yrkespaket med utbildningar
som branschen efterfrågar och som matchar deras behov, säger Marita Sikku,
utbildningsledare på Lapplands Lärcentra.

Lapplands Lärcentra arbetar med att kartlägga vilka utbildningsbehov som finns och vilka
bristyrken som är viktigast att lösa i regionen. Företag kan vända sig hit för att hitta eller
skapa nya utbildningar som matchar branschens rekryteringsbehov.
– Vi har ett stort tryck på företag som letar arbetskraft så den som utbildar sig inom yrkesvux
törs jag garantera ett jobb efter utbildningen. Dessutom kan det finnas möjlighet att validera
dina tidigare kompetenser vilket kan leda till kortare arbetstid. Med det nya omställnings-
studiestödet finns nu möjligheten för fler att kunna studera.

Mitt i livet
Omställningsstudiestödet börjar gälla den första januari 2023. Stödet riktar sig till
yrkesverksamma som vill vidareutbilda sig eller skola om sig. Det är till för den som vill
bredda sin kompetens för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Att vidareutbilda sig,
eller kanske byta karriär helt, kan vara svårt för den som är mitt i livet och har familj att försörja.
Nu ska det bli enklare. Med hjälp av omställningsstödet kan du studera och samtidigt behålla
80 procent av din lön i ett år.

 Anpassade studier
Filip Hammarström, Kiruna och Andreas Kuoljok, Jokkmokk ville vidareutbilda sig men inte
flytta. Lapplands Lärcentra löste problemet och Filip Hammarström utbildade sig till
elektriker som lärling.
– Det var svinbra. Det var väldigt bra att få vara ute och jobba under studierna och direkt få
praktisera teorin. Dessutom var det skönt att inte behöva sitta i skolbänken hela dagarna.
Det passade mig perfekt.

Största delen av studietiden tillbringar eleverna ute på ett företag. Där får de genomföra
olika moment under handledning av någon på företaget. Och redan efter andra terminen
fick Filip Hammarström en anställning på Fiber och Elkraft i Norr.
– Just nu är jag ute och installerar belysning i skateparken i Vittangi.
Andreas Kuoljok hade länge jobbat extra som slöjdlärare på högstadiet men utan behörighet
kändes det osäkert. Av en slump, ute på en barnvagnspromenad, kom han i kontakt med
rektorn på Lapplands Lärcentra och fick höra att de skulle starta en utbildning till träarbetare.
– Jag kan hantverket att jobba med trä och snickeri. Men intresset växte ännu mer när jag
började renovera hemma. Nu är jag arbetsledare på North Equipment,
och det är tack vare min utbildning på yrkesvux.

 Båda är nöjda med sitt val av utbildning.
– Det var helt suveränt. Jag fick bra hjälp från skolan och nyttjade lokalerna på lärcentra för
att plugga, säger Andreas Kuoljok.
– Det är ett enkelt och tydligt upplägg. Jag behövde inte läsa en massa teori utan kunde vara
ute i verkligheten och lära mig. Min handledare hade en plan för vilka jobb jag skulle utföra
för att bli kvalificerad och godkänd, säger Filip Hammarström.

 Vad skulle ni säga till den som funderar på att studera på yrkesvux?
– Bara gör det. Det kan inte sluta fel och vill du arbeta mer praktiskt under studietiden är
lärlingsupplägget perfekt, säger Filip Hammarström.
– Kör hårt! Det är kul och det är en bra utbildningsform. Siktar du på att snabbt få jobb är det
ett jättebra val, säger Andreas Kuoljok.

 5 fördelar med yrkesvux
1. Det är en snabb väg till jobb - de flesta utbildningar tar ungefär 1,5 år.
2. Bra feedback, hjälp och stöd från lärcentra.
3. Du kan anpassa studierna efter dina egna förutsättningar. Vill du skynda på är det möjligt -
vill du läsa i lugnare takt går det också.
4. Du får snabbt lära dig hur yrket fungerar i verkligheten genom praktik på företag.
5. Du kan bo kvar på din hemort.

 Det här är yrkesvux
Yrkesutbildningar på gymnasienivå ingår i det som kallas för yrkesvux. Det kan vara en snabb
väg till jobb om du saknar yrkesutbildning eller vill byta yrkesbana. Du kan även vända dig till
yrkesvux för att komplettera ditt nuvarande yrke med fler kurser. Om du är osäker på vilken
utbildning eller yrke du ska välja - hör av dig till oss så hjälper vi dig att hitta rätt.

 7 saker du behöver veta om omställningsstödet
Stödet gäller studier som påbörjas från och med den 1 januari 2023.
Det är CSN som har hand om det nya omställningsstudiestödet.
Du kan få stödet i 44 veckor. Längre om du studerar på deltid.
Du ska vara mellan 27 - 62 år.
Du ska ha arbetat minst 8 av de senaste 14 åren och minst 12 av de senaste 24 månaderna.
Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
Du måste studera på minst 20 procent.

Bildtext: Pilip Hammarström, Kiruna och Andreas Kuoljok, Jokkmokk är nöjda med sitt val av utbildning.
-Vi kan skräddarsy regionala yrkespaket med utbildningar som branschen efterfrågar och som matchar deras behov, säger Marita Sikku, utbildningsledare på yrkesvux.

Ny, högre och mer träffsäker kompetens

Nu ska vi jobba med att höja kompetensen och statusen för vård- och omsorgspersonal utan långa utbildningstider. Samtidigt medverkar vi till fler utbildningar och större möjligheter för företag att få tag i rätt kompetenser. 

– Lapplands Lärcentra har blivit beviljade två ESF-projekt som kommer att göra skillnad för individer, arbetsgivare och hela vår region, säger Marie Kuoljok, vuxenutbildningschef.

LEVA - Lyfta Erfarenhet genom VAlidering
Tillsammans med medlemskommunerna och arbetsgivare ska vi ta fram en modell för att på ett enkelt, individbaserat och flexibelt sätt kunna validera till undersköterska.

Bakgrunden är att den 1 juli 2023 blir undersköterska en skyddad yrkestitel och krav på fullständig utbildning för att få arbeta och utföra arbetsuppgifter som hör till yrkesrollen. Det är dessutom brist på utbildade undersköterskor.

 Idag arbetar många inom vård- och omsorg med lång yrkeserfarenhet, men saknar utbildning. Med möjlighet att validera till undersköterska kommer arbetstagare kunna jobba kvar inom yrket men med stärkt kompetens och rätt utbildning. Det kommer innebära ökad trygghet inom vården, både för personalen och för patienter/brukare.

 – Det här blir starten för att höja kompetensen och statusen för vård- och omsorgspersonal. Många arbetar idag utan utbildning. Med ett samarbete med våra medlemskommuner kommer vi kunna erbjuda möjlighet att snabbt kunna validera sig till undersköterska, säger Nelly Johansson, projektledare på Lapplands Lärcentra.

Fakta om LEVA-projektet
Projektet kommer att involvera medlemskommunerna Gällivare, Kiruna, Pajala och Jokkmokk. Projektet är 2 år. Våren 2025 är målet att en ny effektiv och kvalitetssäkrad modell för validering är framtagen.

Koordinerad kompetensförstärkning i glesbygd
Fler utbildningar och större möjligheter för företag att få tag i kompetens. Nu går kommuner, universitet och näringsliv ihop och gör en unik satsning i norra Norrland.

Förutsättningarna till utbildning på universitetsnivå ser olika ut beroende på i vilken kommun du bor. Alla har inte samma möjligheter och mest drabbat är glesbygden som har begränsade resurser. Nu ska en gemensam satsning, där 17 kommuner, tre universitet och representanter från näringslivet jobbar tillsammans, lösa problemen.

– Vi kommer att samverka med arbetsgivare och kunna ta fram utbildningar som arbetsmarknaden behöver för att täcka sina kompetensbehov. Invånarna i Norrbotten ska få veta vilka utbildningsmöjligheter som finns via oss och hur det kan kopplas till arbetsgivare som letar kompetens, säger Marie Kuoljok, vuxenutbildningschef Lapplands Lärcentra.

Att så här många aktörer går ihop och kraftsamlar i hela norra Norrland är unikt. Den stora satsningen kommer innebära allt från att starta upp nya utbildningar till att kunna göra praktik på hemorten och studera på distans. Där kommer Lapplands Lärcentra att spela en nyckelroll genom sin samverkan med näringslivet och offentlig sektor. En viktig partner i arbetet i Norrbotten är Luleå tekniska universitet.
– Det här kommer bidra till det livslånga lärandet och underlätta för de som vill studera vid Luleå tekniska universitet men inte har möjlighet att flytta från sin hemort. Genom flexibla lösningar att kunna studera på distans och få stöd av lärcentra kommer det att möjliggöra för många att studera vid universitet och kompetensutveckla sig. Det här är viktigt för Norrbotten och vi är glada över att få vara en del i det arbetet, säger Anna Öqvist, huvudansvarig utbildningsledare vid institutionen för hälsa, lärande och teknik, Luleå tekniska universitet.

– Vi får redan förfrågningar från andra regioner som är väldigt nyfikna på hur vi jobbar. Till exempel hur vi startar upp nya yrkeshögskoleutbildningar och hur vi testar att lösa praktiska problem som kan vara stoppklossar. Det är många som visar intresse för norra Norrland och flera utbildningsaktörer vill etablera sig här, säger Martin Bergvall, verksamhetschef Akademi Norr.

Fakta om projektet Koordinerad kompetensförstärkning i glesbygd
Det tvååriga samverkansprojektet mellan Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund medfinansieras av Europeiska socialfonden. Projektet ska ge invånarna i glesbygden bättre möjligheter att ta del av högre utbildning, ge kommuner och företag i norra Norrland ökade möjligheter att rekrytera utbildad personal och därmed minska konsekvenserna på arbetsmarknaden som orsakas av gles geografi.

Samverkanspartners är bland annat Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Mittuniversitetet, Företagarna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland, flera yrkeshögskoleaktörer samt kommunerna Skellefteå, Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Kramfors, Pajala, Lycksele, Norsjö, Sollefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Vilhelmina och Åsele.

Studera på distans och bo kvar: här är 5 fördelar med lärcentra

Plugga till ditt drömyrke och bo kvar på hemorten. Men istället för att sitta hemma vid köksbordet kan du få tillgång till allt från studielokaler och datorer till studiecoach på ett lärcentra.
– Utan det hade det varit omöjligt för mig att studera till stödpedagog, säger Sofia Jakobsson.

Sofia bor i Jokkmokk och har familj med tre barn så att flytta till annan ort eller veckopendla för studier är praktiskt omöjligt för henne.
– Hade vi valt att flytta ändå så hade det varit för att stanna kvar på den orten, men jag vill inte lämna Jokkmokk.
Hon har precis börjat sina distansstudier till stödpedagog på Yrkeshögskolan. Men har redan hunnit få stor hjälp av lärcentrumet i Jokkmokk då hon tidigare läst integrationspedagog på distans.
– Här kan jag få tillgång till eget rum och internet. Det är lättare att koncentrera sig när jag får sitta i en miljö anpassad för studier och får lämna hemmet. Det blir som att åka till ett jobb.

Hjälp med motivation
Katarina Wikström är i samma situation. Hon studerar till grundskolelärare på distans på Luleå tekniska universitet. Hon har visserligen inga barn, men väl en sambo som har en dotter. Katarina har inte möjlighet, och vill inte heller flytta från Jokkmokk. Tidigare jobbade Katarina på sameskolan i Jokkmokk som fritidspedagog och ville vidareutbilda sig till lärare. Nu läser hon sista året och under sina tre års distansstudier har hon haft stor nytta av lärcentra.
– Det har varit en förutsättning för att kunna studera. Förutom att de har hjälpt mig med det praktiska har de också hjälpt mig hitta motivation. Och vad som är viktigt att tänka på vid distansplugg, säger Katarina.
Något som Sofia håller med om.
– Det är upplyftande att komma hit och det gör studierna så mycket lättare. Det hjälper mig att hålla isär plugget och hemmet. Och personalen här gör allt de kan för att ställa upp och hjälpa till, säger Sofia.

“Mina tre år här har varit underbara. Förutom all praktisk hjälp med lokaler och annat har jag fått stöd och pepp av personalen. Och lokalerna är 'to die for'.”

 

Stöd vid studier
Andréa Berger jobbar som utbildningsadministratör på Lapplands Lärcentra och upplever att tillgången till dessa miljöer gör stor skillnad för studenterna. Men även för kommunen.

– Det innebär större chans för kommunen att faktiskt få behålla invånarna som dessutom vidareutbildar sig och bidrar till kompetensförsörjningen, säger Andréa.
På lärcentra finns även lunchrum och pentry med möjlighet att värma och göra i ordning mat.
– Det fyller sin funktion även för den sociala biten, att studenterna kan träffas oavsett vad de studerar och ha utbyte av varandra, fortsätter Andréa.

Det är något som både Sofia och Katarina upplever som en stor fördel.
– Alla mina klasskompisar bor på andra orter och vi har digitala möten och grupparbeten. På lärcentra kan jag träffa andra studenter som ger mig nya perspektiv. Jag kan diskutera med dem vilket ger mig bra input, säger Sofia.
– Jag kan ta paus tillsammans med andra studenter och får ta del av den gemenskapen. Jag känner mig alltid välkommen här. Mina tre år här har varit underbara. Förutom all praktisk hjälp med lokaler och annat har jag fått stöd och pepp av personalen. Och lokalerna är “to die for”. När jag har föreläsning har jag tillgång till eget rum och koppla upp mig på en storbildsskärm, säger Katarina.


5 fördelar med Lapplands Lärcentra
● Studiero – lokaler som är anpassade för studier.
● Praktisk hjälp med datorer, internet och skrivare.
● Lokaler att sitta i vid tentaskrivning.
● Studiecoach och vägledning om behovet finns.
● Möjlighet att socialisera med andra studenter - det ger nya perspektiv.

Lapplands Lärcentra finns på fyra orter: Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala.
Här finns stabilt wifi, bra lokaler för egna studier, grupparbeten eller uppkopplade föreläsningar och möjlighet att skriva tentamen. Beroende på vad du studerar kan du få tillgång till dator, headset, stora skärmar, samt få hjälp av våra studiecoacher som kan hjälpa dig strukturera, planera och prioritera kring dina studier.

Bildtext: Katarina Wikström som studerar till grundskolelärare på Luleå tekniska universitet på distans och Sofia Jakobsson som studerar till stödpedagog på YH på distans ser massor med fördelar med att kunna göra det på sitt lokala lärcentrum.

Tillbaka till skolbänken?

Den 1 oktober öppnades nya möjligheter för dig som yrkesverksam och som vill bredda eller fördjupa din kompetens genom studier. Det nya omställningsstudiestödet gör det möjligt att studera med en ersättning som motsvarar 80 procent av lönen. Läs mer om hur det fungerar och vilka krav som måsta vara uppfyllda här >> Har du funderingar kring studier kan du kontakta våra studie- och yrkesvägledare >>

Sumeya hittade nyckeln

2017 kom Sumeya Ali Husien från Eritrea till Gällivare, gravid och tillsammans med två av sina barn. De andra två barnen var kvar i Grekland. Situationen var allt annat än munter. Men sedan dess har allt förändrats.

Sumeya ler mycket, hon pratar fort och tvekar aldrig över vilka ord hon ska använda. Visst kan man höra en brytning, men det är inga som helst problem att hänga med i det hon berättar. Och hon berättar om en smått otrolig resa. Hemma i Eritrea gick hon sju år i skola, hon var hemmafru och gjorde sällan saker på egen hand utanför hemmet. 2017 kom hon till Gällivare, dit hennes man kommit något tidigare. Så fort hon fick uppehållstillstånd, och hennes barn fick komma hit, började hon läsa SFI, svenska för invandrare. Hon fortsatte med svenska grund och valde sedan att gå en orienteringskurs med inriktningen barnskötare. Den kursen avgjorde saken, det är med barn Sumeya vill jobba. Hon fortsatte att plugga är snart färdig barnskötare och söker nu jobb på någon av Gällivares förskolor.
– Visst har det varit en omställning för hela familjen att flytta till Gällivare. Men vi trivs bra och försöker anpassa oss till livet här. Språket är nyckel till att komma in i samhället och det har varit viktigt för mig att lära mig svenska, berättar Sumeya.

Nu är hon snart färdig barnskötare och förutom att studera på heltid har hon jobbat för att få ihop det ekonomiskt, men också funnits där för sina fem barn som är mellan 4 och 12 år.
 Jag har pluggat på kvällar och helger. Det var ganska svårt i början, men distansupplägget har passat mig, och jag har fått mycket bra hjälp av studiehandledare på Lapplands Lärcentra.
På frågan om det är något hon saknar i Gällivare svarar hon snabbt
– Familjen och vännerna. Vi vill gärna ha fler svenska vänner men många här är blyga, säger hon.

Sumeya är glad för möjligheten att utbilda sig.
 Det är viktigt för att kunna leva ett självständigt liv, och en möjlighet att träffa nya vänner. Jag uppmuntrar alla, och särskilt mina barn, att läsa vidare efter att de gått klart grundskolan.

Andreas växlade om

Pandemin blev startskottet för ett nytt kapitel i livet för Andreas. Han har nu två jobb och ser för- och nackdelar med båda. Men han ser fördelen med att kunna kombinera det bästa av två världar.  

Det började under pandemin. Andreas Svanhem och hans kompis David Köhler tyckte att ledigveckorna från arbetet som lastbilschaufför i gruvan blev långtråkiga och då kläckte David idén om att börja plugga.

Andreas var inte sen att haka på idén och båda började plugga till undersköterskor. Andreas, som tidigare läst till högskoleingenjör på universitet, kom snabbt in i studierna. Han har trivts bra med att läsa i en klass som jobbade tillsammans med lärare på plats på Lapplands Lärcentra.
– Det har varit roligt att läsa igen. Vi hade en bra sammanhållning i klassen. Tyvärr ställde pandemin till det lite då distansundervisning och självstudier gör det lite tuffare. Men de två kompisarna har stöttat varandra och är nu färdiga undersköterskor.
– Fördelen med jobbet som undersköterska är det sociala, att träffa människor och att få hjälpa människor. Det bästa med att köra lastbil är skiftgången som ger möjlighet till en helledig vecka säger Andreas.

Andreas vill helst jobba på någon av sjukhusets vårdavdelningar. Men han har inga planer på att släppa gruvbranschen helt utan vill kombinera de två arbetena framöver. Eller så kanske det blir något helt annat:
– Jag kan också tänka mig att fortsätta plugga, ju mer man har i bagaget ju tryggare blir man i sin yrkesroll, säger Andreas.

Så lyckades de få ut tre av fyra nyanlända i arbete eller studier

Med projektet MOD har man, genom en egen modell av SFI och i nära samarbete med arbetsgivarna, lyckats få nyanlända att närma sig arbetsmarknaden snabbare.
– Vi individanpassar våra insatser, vilket visat sig vara en nyckel till framgång, säger projektledaren Nelly Johansson.

I projektet MOD, som drivs av Lapplands Lärcentra, får nyanlända lära sig yrkessvenska, genom kombinerade studier och språkpraktik. MOD står för motivation och driv.
– Då vi individanpassat våra insatser har vi utgått från bakgrund, erfarenheter, behov och intressen. Vi har även utgått mycket från vilka mål deltagaren har. Att känna att man jobbar mot sitt mål är ofta väldigt motiverande, säger Nelly Johansson.

I projektet samarbetar man med Arbetsförmedlingen och kommunen när det kommer till att ordna praktikplats.
– I samarbetet med kommunen handlar det om att ha en tät samverkan för att lyckas med ett integrerat upplägg för studier och språkpraktik.

En trestegsraket
Projektet har pågått i två år och avslutas i juni 2022. Det har föregåtts av två tidigare tvååriga projekt.
– Vi har kört en trestegsraket och avslutar med MOD-projektet. Genom de två tidigare projekten har vi lärt oss att det är viktigt att individanpassa insatser för att uppnå lyckade resultat. Vi jobbar individnära och ger mycket stöd till deltagarna, vilket varit nyckeln till att vi fått ut så många i jobb eller studier, berättar projektledaren.

Satsar på att individanpassa
Ett annat mål med projektet är att minska avhoppen från utbildningarna.
– Det gör vi genom att jobba med den individuella studieplanen som ett verktyg, där vi utgår från deltagarens mål och behov, erbjuder optimal vägledning och stöttning på deras väg in i arbetslivet.
De börjar med att ta reda på deltagarnas intressen, bakgrund, behov, långsiktiga och kortsiktiga mål.
– Sedan lägger vi upp en plan med delmål. Det är viktigt att skapa ett hållbart upplägg för deltagarna, berättar Nelly Johansson.

Kom in på arbetsmarknaden
Hon berättar om en deltagare, en 40-årig kvinna från Irak, med akademisk bakgrund. Hon började SFI, svenska för invandrare, och läste sedan vidare på SFI B.
– Språkkunskaper är den absolut viktigaste faktorn för att våra nyanlända ska närma sig arbetsmarknaden.
Kvinnan har fått göra studiebesök, gå till en studie- och yrkesvägledare och fått riktad svenskundervisning. Nu läser hon en vård- och omsorgsutbildning, samtidigt som hon vikarierar på ett äldreboende.
– Deltagarna får även lära sig om svenskt arbetsliv, jämställdhet och svensk kultur, som många gånger kan skilja sig mycket från det land de kommer ifrån.

Målet är egen försörjning
Varje deltagare har varit inskrivna i projektet i sex månader var. Det är fler kvinnor än män som varit med i projektet eftersom det har funnits ett större behov för dem.
– Det här är en målgrupp som har stora behov av stöd. Målet är att de ska få en egen försörjning. Förutom det så ger arbete och studier mycket för anlända när det kommer till att integrera sig i samhället, känna sammanhang, delaktighet och att må bra.

Projektet drivs av Lapplands Lärcentra. MOD medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden.

2022-06-17

Ny utbildningsstart för våra fyra byggutbildningar

Dessa praktiska utbildningar passar dig som vill skapa med händerna, är noggrann och vill arbeta i ett fritt och varierande yrke.

Lapplands lärcentra startar i samarbete med Astar fyra byggutbildningar med inriktningarna träarbetare, golvläggare, betongarbetare eller plattsättare. Byggbranschen är väldigt varierad vilket också betyder att du har många inriktningar att välja på. För att klara utbildningen bör du ha avslutat grundskolan eller ha motsvarande kunskaper. Efter utbildningen söker du anställning som lärling för att skaffa dig yrkesbevis.


Läs mer och ansök här:




Utbildning för framtiden 2022

Nu startar Utbildning för framtiden – Norra Sveriges största digitala utbildningsmässa.

Lapplands Lärcentra, tillsammans med Akademi Norr samlar universitet, högskolor och YH-anordnare från nästan hela Sverige. Vill du plugga vidare, fördjupa dina kunskaper eller bara bli lite klokare? Kika in på Utbildning för framtiden

Lapplands Lärcentra utbildar språkombud för äldreomsorgen

Tisdag 1 mars höll utbildningsminister Anna Ekström en digital dialog med bland annat kursdeltagare och chefer från äldreomsorgen i Pajala samt Lapplands Lärcentra i Jokkmokk för att få veta mer om hur satsningen på språkhandledare i äldrevården faller ut.

Bakgrunden är att regeringen under 2021 föreslog en riktad satsning för att förbättra yrkessvenskan hos den personal inom äldreomsorgen som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för det yrke de utövar. Satsningen omfattar totalt 31 miljoner kronor under 2021 och 60 miljoner under 2022. Stödet riktas till både befintliga och nya insatser.

Lapplands Lärcentra utbildar just nu en grupp medarbetare från äldreomsorgen i Pajala. Under 2022 kommer denna satsning, genom föreningen Vård- och omsorgscollege, att utbilda fler än 600 språkombud samt chefer och språkombudsutbildare på ett stort antal arbetsplatser inom svensk äldreomsorg. Vård- och omsorgscollege äger konceptet språkombud och får nu ytterligare möjlighet att sprida metoden som är prövad under mer än tio års tid, utvärderad av forskare och förankrad på många arbetsplatser runt om i Sverige. Skolverkets satsning gör det möjligt för många fler arbetsplatser att satsa på språkutveckling på jobbet.

De medarbetare som utbildas till språkombud får ett särskilt ansvar för att stödja och handleda sina arbetskamrater i frågor som rör språk och andra former av kommunikation. Ett arbetssätt som leder till en tydligare kommunikation mellan medarbetarna, vilket i sin tur bidrar till en bättre arbetsmiljö, tydligare dokumentation samt ökad kvalitet och säkerhet på arbetsplatserna.

Läs mer om Vård- och omsorgscollege samt språkombud >>

Nya studenter möter uppgraderat labb

Under sommaren har delar av batterirummet i skollabbet i Jokkmokk uppgraderats för att ge nya elever en bra start på sin utbildning. 


Från vänster står lärarna Bo Eriksson och Thomas Granström samt Erika Bergquist utbildningsledare på Yrkeshögskolans Vattenkrafttekniska utbildning redo att välkomna de nya eleverna.

- Vi har bland annat bytt ut den gamla likriktaren mot en modern version med utbytbara moduler. För att hinna färdigt med labbet innan skolstarten 2021 har Bo Eriksson och Thomas Granström arbetat hårt för att färdigställa uppgraderingen. Både Bosse och Thomas utbildar i schemaläsning och kontrollanläggning på både gymnasie- och yrkeshögskolenivå respektive internt i Vattenfalls egen organisation, berättar Roger Spets som arbetar med Vattenfall Vattenkrafts samarbetsskolor.


Laboratoriet i Jokkmokk är det enda av sitt slag i Europa och en direkt kopia av en vattenkraftstation. Det ligger i Jokkmokk i anslutning till både Lapplands Gymnasium och Lapplands Lärcentra. Undervisningen i laboratoriet är en viktig del i utbildningarna av elever på El- och energiprogrammet på gymnasiet, på yrkesvuxutbildningen till distributionselektriker samt på utbildningen till vattenkrafttekniker på yrkeshögskolenivå.


Viktig del i utbildningen

- Fram till idag har 172 vattenkrafttekniker passerat labbet och vi kommer att fortsätta nyttja lokalerna så länge utbildningen drivs. Studerande vid den yrkestekniska högskolan till vattenkrafttekniker gör sammanlagt ca sex veckor i labbet under den tvååriga utbildningen där de bland annat lär sig schemaläsning, underhåll och driftteknik, säger Roger Spets.


Labbet i Jokkmokk är även en viktig del för gymnasieelever och yrkesvuxenutbildningarna. El- och energiprogrammet är ett valbart gymnasieprogram där eleverna läser ett gemensamt första år för att år två välja mellan energi- eller elteknisk inriktning. Eleverna har teoretisk och praktisk undervisning i labbet och anslutande lokaler. Yrkesvuxutbildningarna riktar sig till personer som saknar gymnasieutbildning eller har behov av att ändra yrkesbana. Bland denna utbildningsgrupp gör t ex distributionselektrikerna labbövningar och praktiska moment både inom- och utomhus. På yrkeshögskolenivå finns även utbildningen Vattenkrafttekniker som utvecklats tillsammans med Lapplands Lärcentra med början år 2010.


Viktigt samarbete

- Samarbetet mellan Vattenfall, Lapplands Gymnasium och Lapplands Lärcentra är väletablerat och mycket viktigt. Vi på Vattenfall har under åren kunnat rekrytera en mängd proffsiga och kompetenta medarbetare till framförallt Vattenkraft och services, personer som många gånger fått tips om utbildningen via familj och bekanta, som själva antingen gått någon av utbildningarna eller jobbar inom företaget, berättar Roger Spets. 

Förutom samverkan med Lapplands Gymnasium och Lapplands Lärcentra bedriver Vattenfall egna internutbildningar i labbet sedan 2010. De sker utifrån verksamhetens behov av kompetenshöjning och praktisk övning. Alla dessa utbildningar sker helt eller delvis i laboratoriets lokaler i Jokkmokk där det finns tillgång till simulatorer, provutrustningar, laborationsutrustningar samt ett utbildningsaggregat (U8) vid Porjus kraftstation. Allt för att utbildning och arbetsliv ska vara så nära varandra som möjligt, konstaterar Roger Spets.

 

 

Senast uppdaterad:
Britta Selendal
2021-09-13
Text: Monica Nordlund 

Flexibla studieformer – anpassade efter elevens behov och tillvaro – ett arbete som uppmärksammas i uppdrag till Skolverket

 

Skolverket har fått ett uppdrag som handlar om att ta fram ett stöd- och kompetensutvecklingsmaterial kopplat till flexibla studieformer och nätbaserat lärande inom kommunal vuxenutbildningLapplands Lärcentra har sedan länge arbetat med flexibla studieformer och Skolverket har därför, som en del i sitt uppdrag, intervjuat tre av våra lärare; Hannele, Karin och Eva, som länge arbetat med detta. Vid intervjuerna fastnade Skolverket särskilt för det strukturella, dvs arbetet med att inom undervisningen skapa en likvärdig struktur i form och genomförande och användandet av kommunikationsplattformen i detta arbete – något som forskningen på området lyfter som av stor betydelse.   

Utifrån de intervjuer som genomfördes blev Skolverket intresserade av att lyfta fram delar av detta som exempel på hur arbetet kan utföras och Lapplands Lärcentra bjöds in till deras webbinarium om flexibla studieformer för att presentera hur vi skapar förutsättningar för struktur och likvärdighet i det nätbaserade lärandet. Susanne, som är rektor på lärcentrumet i Jokkmokk berättade om allt från resan med att hitta en ny lärplattform och det förhållningssätt och rutiner vi skapat för kursbygge i denna till de individuella anpassningar vi kan göra för den enskilde eleven i dennes studier och det stöd eleven kan få på sitt lokala lärcentrum via schemalagda lektioner, handledning, drop in i Studiehörnan samt stöd av studiecoachen. Webbinariet, som gästades av ca 440 personer, riktade sig främst till vuxenutbildningsrektorer och huvudmän och förutom Lapplands Lärcentra presenterade också Skolforskningsinstitutet, vuxenutbildningsrektorer från Malmö stad och Södertälje kommun sina arbeten inom området.

 

         

  Karin Thelin-Sandling                 Eva Esberg                                   Hannele Friman                         Susanne Andersson
   Lärare Sv, SVAS, En                  Lärare Ma, Ke                            Lärare Vårdämnen                       Rektor/lärcentrachef

         Jokkmokk                                Pajala                                               Pajala                                             Jokkmokk

 

Se samverkanskonferensen i efterhand

Lappands kommunalförbund och AkademiNorr samverkar i projektet Koordinerad kraftsamling för att tillsammans kunna skapa bättre förutsättningar för högre utbildning i vår region. För att synliggöra möjligheter, hinder och för att identifiera vägarna framåt anordnades en dag med representanter från lärcentran, universitet, högskolor, samt berörda på regional, nationell och EU-nivå.

Nu kan du ta del av samtalen i efterhand

Klicka här för att titta på inspelningarna: https://www.akademinorr.se/post/konferens-on-demand

 

 

Senast uppdaterad:
Pia Nyberg
2021-05-28

"Vid varje bygg- och anläggningsprojekt behövs en ledare som kan koordinera och planera bygget"

Tycker du att det låter som dig - då är Byggproduktionsledare det självklara valet. Är du istället mer intresserad av grön energiproduktion och skulle vilja jobba i en vattenkraftstation så ska du söka till  Vattenkrafttekniker. Både Byggproduktionsledare och Vattenkrafttekniker är öppna för ansökan just nu.

Sista ansökningsdag är 15 maj. 

Senast uppdaterad:
Renée Westerberg
20201-04-01

 

Ny satsning på studieintresserade i Norrbotten

Det började i liten skala. Men har nu växt till en av norra Sveriges största digitala utbildningsmässor. Bakom satsningen står bland andra kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala


Mässan "Utbildning för framtiden" inleds 15 mars av minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans och pågår i fem dagar. Bakom arrangemanget står  Lapplands kommunalförbund som ägs av kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala tillsammans med Akademi norr. Men även Piteå, Arjeplog, Arvidsjaur och Luleå är deltagare i arrangemanget. Mässan är inte vinstdrivande, kostnadsfri och riktar sig till alla i Norrbotten som är intresserad av att studera vid ett universitet, högskola eller yrkeshögskola. Under våren är det dags att söka till höstens utbildningar och under vecka 11, i samband med mässan, öppnas ansökningsomgången till höstens utbildningar.
– Tidigare har olika lärosäten marknadsfört sina utbildningar var för sig. Men nu tog vi initiativet till en digital mässa istället, och har samlat universitet, högskolor och yrkeshögskolor under ett och samma tak, men digitalt på samma webbadress. Istället för att du ska behöva söka upp lärosätena kommer de hem till dig, säger Marie Kuoljok, vuxenutbildningschef vid Lapplands Kommunalföbund.

Mycket stort intresse

Responsen till att medverka på mässan har varit mycket stort. När mässan drar igång bjuder den på hela 150 programpunkter. Det kan vara en av Sveriges största digitala mässor och en av Norrlands största. Totalt medverkar 26 kommuner i Sverige, ett tjugotal YH-aktörer och sju olika lärosäten. Däribland exempelvis Umeå universitet , Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Gävle och Mittuniversitetet.
– Allt började i liten skala. Men när vi började kolla runt om lärosäten och andra kommuner var intresserade av att gå samman och skapa en digital utbildningsmässa visade det sig att intresset var jättestort. Vi tänkte att några kanske skulle hoppa på tåget, men nu vill i stort sett alla som arbetar med utbildning vara med.

Här hittar du hela programmet.  

 Om mässan: 
- Anordnas 15 – 19 mars.
- Programmet består av fler än 150 olika programpunkter med dagliga aktiviteter av föreläsningar, frågestunder och information om olika utbildningar. Här är hela programmet. 
- Bakom satsningen står Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund i samarbete med andra orter utanför LKF och AN. Medverkar gör till exempel aktörer som Sami Allaskuvla som finns i Kautokeino Norge, Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet, Mittuniversitetet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Campus Skellefteå, Mälardalens högskola, Högskolan i Gävle, Lernia, Yrkesakademin, Företagsekonomiska institutet (FEI), Medlearn, Irisgruppen och Lexicon.
 
För mer information: 
Martin Bergvall, verksamhetschef Akademi Norr
Tel: 070-600 33 32
Mejl: martin.bergvall@akademinorr.se

Anna Viltok, utbildningsledare, Lapplands Kommunalförbund
Tel: 070-381 83 15
Mejl: anna.viltok@lapplands.se

 

 

Senast uppdaterad:
Anna Viltok
2021-03-17

 

Sveriges nya digitala utbildningsmässa 15-19 mars

Välkommen till en fullspäckad vecka där allt du behöver veta om högskole- och universitetsutbildningar presenteras, med fler än 140 olika programpunkter att välja bland.

 

Vill du plugga vidare och bo kvar där du bor eller kanske plugga vidare men vet inte riktigt till vad eller hur du kan gå till väga? Ta då chansen att delta på denna digitala mässa där du under en veckas tid ges möjlighet att chatta direkt med studievägledare och studenter, lyssna till programpresentationer och delta i diskussioner om vilka utbildningar som ger störst chans till jobb på just din ort. 

Det kommer att utöver information från arrangörerna Lapplands lärcentra och Akademi Norr, bland annat bli sändningar från LTU, Umeå universitet, Mittuniversitetet, yrkeshögskolor från Yh-nätverket Norr- och Västerbotten, Lernia, Arbetsförmedlingen och potentiellt framtida arbetsgivare. Allt under en vecka online som invigs av ingen mindre än Sveriges minister för högre utbildning, Matilda Ernkrans.

Vi kommer att avverka utbildningar inom allt från tv-spel, rymdteknik, robotik och AI till kompetenskoordination och tvärkonstnärlig musikproduktion. Kika in på utbildningforframtiden.se för att läsa hela programmet och sedan kunna sätta ihop ditt alldeles egna smörgåsbord av programpunkter som intresserar just dig. Nedan kan ni se två av våra egna föreläsningar under veckan. Delta gärna!


Onsdag 17/3 - 
Stanna eller komma tillbaka?

Hur kan vi stötta dej som vill läsa vidare? På vilket sätt kan vi locka studenter att komma tillbaka, och hur kan vi uppmuntra och underlättar för dej som vill plugga på distans? Vad betyder det för vårt samhälle om fler vill läsa vidare? – Ett samtal kring möjligheter, utveckling och framtidstro med våra kommuner och Lapplands lärcentra.

Torsdag 18/3 - Varför plugga när jag kan få jobb imorron?

Hur ser rekryteringsläget ut idag och om fem år hos arbetsgivare i vår region? Vilka utbildningar leder till jobb? Går det att kombinera jobb och studier? – Arbetsgivare och näringslivsorganisationer berättar om behov de ser idag och framöver, samt vilka möjligheter som finns för dej som vill läsa vidare.

Varmt välkommen!

 

Senast uppdaterad:
Linda Johansson
2021-02-25

Möt Cecilia, en av våra förstelärare med fokus på ett formativt förhållningssätt

Att vara förstelärare vid Lapplands Lärcentra innebär att du under tre års tid får i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete av något slag, övergripande för de fyra orter som ingår i Lapplands Kommunalförbund. Cecilias uppdrag som förstelärare går ut på att, med grund i beprövad erfarenhet och forskning, utveckla lärarnas förhållandesätt till elevernas lärande genom något som kallas för ett formativt förhållningssätt.

Grundtanken i det formativa förhållningssättet bygger i korta drag på att eleven alltid ska veta var hen befinner sig i sin kunskapsutveckling just nu, vart hen är på väg och hur hen ska göra för att nå det målet. Lärarna behöver dessutom lyckas tydliggöra detta för eleverna och hitta vägar för att säkerställa att de verkligen når fram med det de önskar.  

Uppdraget påbörjades hösten 2019 med att Cecilia läste in sig på publicerad forskning och litteratur inom området för att sedan påbörja arbetet med att bygga upp en fortbildningskurs för sina kollegor i samma lärplattform som används av eleverna i deras kurser:  

-        Jag arbetar själv som lärare för grundskole- och gymnasiekurser där vi använder oss av Canvas som lärplattform för alla våra elever. Därför kändes det naturligt att vi skulle använda oss av den även för vår egen del i detta arbete, berättar Cecilia Holmgren. 

Ljushårig kvinna i skolmiljö med datorer, bord och stolar i bakgrunden

 

Cecilia kickade våren 2020 igång fortbildningen tillsammans med de kollegor som undervisar i kurser uppbyggda i Canvas och syftet är att det ska löpa parallellt med det dagliga arbetet under en längre period där de fem olika strategierna som förhållningssättet innefattar presenteras och implementeras en efter en.  

-        Det är ett jättespännande uppdrag att få leda mina kollegor i detta arbete och det ger mig dessutom enormt mycket värdefullt tillbaka i min dagliga yrkesroll som lärare.

Medan hennes uppdrag att fortbilda sina kollegor utifrån sina nyförvärvade kunskaper fortlöper, testas och utvärderas många nya tillvägagångssätt, både enskilt och i mindre grupper mellan träffarna: 

-        Ibland träffas man ämnesvis och ibland i blandade grupper mellan de obligatoriska träffarna för att bolla idéer kring det som man har lagt till eller ändrat på i sina kurser, förklarar Cecilia. Det är lätt att bli hemmablind i sitt eget ämne eller i sin egen kurs och då är det otroligt värdefullt att någon utomstående ser på det med andra glasögon. Syftet med träffarna är alltid att man ska inspirera och stötta varandra. 

Hon är medveten om att det ovan beskrivna arbetssättet bygger på att alla i gruppen är trygga och öppna för ett sådant givande och tagande och hon upplever att alla i det här gänget är just det: 

-        Alla är enormt engagerade i sin kursutveckling och vill bli bättre på att skapa ett formativt upplägg i sina kurser och i sitt bemötande. Fortbildningsinsatsen tar naturligtvis tid i anspråk för samtliga inblandade då innehållet och strukturen i alla kurser revideras och är föränderlig men då målsättningen är att detta ska öka elevernas förutsättningar för att klara sina studier så kommer det att vara värt det i slutändan. Förbättra möjligheterna för våra elever vill vi ju alla och vi är övertygade om att detta är rätt väg att gå för att uppnå det, försäkrar Cecilia avslutningsvis. 

 

 

Senast uppdaterad
Linda Johansson
2021-01-22

Lyssna till upplevelser och framtidsdrömmar av Jenissa, deltagare i MOD-projektet

MOD står för ”Motivation och driv” och projektet har som mål att fortsätta förbättra arbetet med våra ungdomar så att avhoppen från utbildningarna minskar och att fler väljer att fullfölja sina studier.  

 

Då vi ser att språkkunskaper är den absolut viktigaste faktorn för att våra nyanlända ska närma sig arbetsmarknaden, har MOD-projektet fokuserat på att ytterligare stärka språkundervisningen för våra studerande. Det har kunnat röra sig om en intensivt riktad svenskundervisning som också kan kombineras med yrkessvenska och språkpraktik för att öka de nyanländas anställningsbarhet. Stort fokus har legat på att öka samverkan med våra samarbetspartners, och då speciellt med arbetsgivarna.

Det långsiktiga målet för målgruppen är att nå en realistisk och hållbar lösning med siktet inställt på studier som leder till ett arbete och egen försörjning. Jenissa har nyligen avslutat sitt deltagande i projektet och vi passade därför på att ställa några frågor om hennes upplevelser av det och hur hon ser på sin kommande framtid.

 

-        Vad var din bästa upplevelse av MOD-projektet?
Praktiken var det allra bästa, för man fick komma ut på en riktig arbetsplats, träffa många svenskar och träna på att prata svenska varje dag.

-        Hur skulle du beskriva MOD-projektet till andra elever som studerar vid SFI (Svenska för invandrare)?
MOD är bra för när man studerar i klassrum kan det ibland kännas isolerat och man kan tappa motivationen. Då är det bra att få komma ut på en praktikplats och delta i samhället. Det är en rolig utmaning för en själv, först kämpar man med att lära sig språket och samtidigt får man vara en del av en arbetsplats och lära sig hur arbetet fungerar. Jaa, det är roligt!

-        Vilka är dina framtidsdrömmar?
Här i Sverige skulle jag vilja arbeta som engelskalärare, kanske på högstadiet eller gymnasiet. Det är roligt att arbeta med barn och ungdomar tycker jag och eftersom jag har läst engelska i mitt hemland skulle jag vilja prova att arbeta med det. 

-        Vad ska du göra nu efter MOD-projektet?
Jag är också klar med mina SFI-studier så jag ska söka till svenska grund och fortsätta studera för jag har förstått hur viktigt det är att kunna prata svenska. 

 

Senast uppdaterad
Linda Johansson
2021-01-22

Dubbelt så många nya elever på vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen i Gällivare är verkligen i centrum. Verksamheten har flyttat in i nya fina lokaler i Kunskapshuset, placerat mitt i Gällivare centrum. Genom nationella satsningar och tydlig prioritering av Gällivares politiker är vuxenutbildningen en av nycklarna för utveckling och fortsatt framgång.
Högskolestudenter, elever som vill läsa in betyg i enstaka ämnen, blivande undersköterskor och SFI-elever (svenska för invandrare) är några av alla som möts i korridorer och grupprum på plan fem i Kunskapshuset.

Ökat intresse
– Vi ser definitivt fler elever här hos oss nu när vi flyttat till Gällivare. I september i år har vi skrivit in mer än dubbelt så många elever som under samma period ifjol. Idag har vi 619 kursdeltagare, säger Ingela Blomstam, rektor och lärcentrachef.

Möjligheter till nya vägar
Just bredden, att det finns möjligheter för alla som vill studera, oavsett nivå, är något som man från Lärcentra vill trycka extra mycket på. Hos Lapplands Lärcentra möts de som vill byta inriktning i arbetslivet, de som läser distansutbildning mot universitet, de som läser särskild utbildning för vuxna, och de som läser en skräddarsydd uppdragsutbildning.
I Kunskapshuset finns gott om utrymmen, bra uppkoppling och möjlighet att skriva tentor, få tips och hjälp av studiecoachen samt vägledning av studie- och yrkesvägledare.

Hållbarhet i centrum
– Att studera och vidareutvecklas har aldrig varit viktigare än nu. Vi ställer om till ett mer hållbart näringsliv och ser hur många nya möjligheter öppnas genom det. Vuxenutbildningen är central för att Gällivare ska lyckas och det känns därför roligt att den nu finns mitt i centrum, säger Henrik Ölvebo, kommunalråd.

Utbildning som leder till jobb
Petra Stålnacke är utbildningsledare för Yrkeshögskoleutbildningen Byggproduktionsledare och hon ser den konkreta nyttan.
– Våra elever går oftast direkt till jobb inom byggindustrin efter avslutad utbildning. Till exempel har två av våra tidigare elever varit med som arbetsledare under bygget av Kunskapshuset. Det känns bra att se att vi lyckats skapa utbildningar som så konkret leder till arbeten, säger Petra Stålnacke.

Flexibilitet en framgångsfaktor
– Något som också satt oss på prov är ju Coronapandemin, och jag är glad att vi kunnat ge våra elever den undervisning och det stöd de behövt både med hjälp av digital teknik och anpassning av undervisningen på plats, säger Ingela Blomstam.

Vill du veta mer?
Kontakta Ingela Blomstam, rektor och lärcentrachef, ingela.blomstam@lapplands.se 072-215 35 02

Samling för jobb och framtid

Ställ om och växla upp – nya möjligheter genom utbildning 

Coronapandemin har förändrat mycket i världen. Många företag har fått se sin verksamhet minska, eller helt försvinna. För att stötta och hjälpa i en annorlunda verklighet startar nu ESF-projektet Samling för jobb och framtid – syftet är att stärka de som behöver ställa om genom kompetensutveckling. 

 Läs mer här.

Nysvenska förebilder i Norrbotten

En film med intervjuer från nysvenska förebilder i Norrbotten som deltagit i ett projekt finansierat av Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Norrbotten, Piteå och Luleå Kommun. Ett par av deltagarna har lärt sig svenska på våra lärcentras SFI-undervisning.

Kvalitetsäkrat lärcentra för din skull

Är du intresserad av vad Nitus står för klick på länken nedan för att läsa mer.