Lapplands Lärcentra

Vi erbjuder utbildning för vuxna på alla nivåer i en bra studiemiljö. Hos oss kan du läsa både teoretiska och yrkesinriktade kurser och utbildningar, boka studierum, beställa utskrifter/kopior, skriva tentamen, nyttja distansteknik och få vägledning. Varmt välkommen till oss.

Studera på distans och bo kvar: här är 5 fördelar med lärcentra

Plugga till ditt drömyrke och bo kvar på hemorten. Men istället för att sitta hemma vid köksbordet kan du få tillgång till allt från studielokaler och datorer till studiecoach på ett lärcentra.
– Utan det hade det varit omöjligt för mig att studera till stödpedagog, säger Sofia Jakobsson.

Sofia bor i Jokkmokk och har familj med tre barn så att flytta till annan ort eller veckopendla för studier är praktiskt omöjligt för henne.
– Hade vi valt att flytta ändå så hade det varit för att stanna kvar på den orten, men jag vill inte lämna Jokkmokk.
Hon har precis börjat sina distansstudier till stödpedagog på Yrkeshögskolan. Men har redan hunnit få stor hjälp av lärcentrumet i Jokkmokk då hon tidigare läst integrationspedagog på distans.
– Här kan jag få tillgång till eget rum och internet. Det är lättare att koncentrera sig när jag får sitta i en miljö anpassad för studier och får lämna hemmet. Det blir som att åka till ett jobb.

Hjälp med motivation
Katarina Wikström är i samma situation. Hon studerar till grundskolelärare på distans på Luleå tekniska universitet. Hon har visserligen inga barn, men väl en sambo som har en dotter. Katarina har inte möjlighet, och vill inte heller flytta från Jokkmokk. Tidigare jobbade Katarina på sameskolan i Jokkmokk som fritidspedagog och ville vidareutbilda sig till lärare. Nu läser hon sista året och under sina tre års distansstudier har hon haft stor nytta av lärcentra.
– Det har varit en förutsättning för att kunna studera. Förutom att de har hjälpt mig med det praktiska har de också hjälpt mig hitta motivation. Och vad som är viktigt att tänka på vid distansplugg, säger Katarina.
Något som Sofia håller med om.
– Det är upplyftande att komma hit och det gör studierna så mycket lättare. Det hjälper mig att hålla isär plugget och hemmet. Och personalen här gör allt de kan för att ställa upp och hjälpa till, säger Sofia.

“Mina tre år här har varit underbara. Förutom all praktisk hjälp med lokaler och annat har jag fått stöd och pepp av personalen. Och lokalerna är 'to die for'.”

 

Stöd vid studier
Andréa Berger jobbar som utbildningsadministratör på Lapplands Lärcentra och upplever att tillgången till dessa miljöer gör stor skillnad för studenterna. Men även för kommunen.

– Det innebär större chans för kommunen att faktiskt få behålla invånarna som dessutom vidareutbildar sig och bidrar till kompetensförsörjningen, säger Andréa.
På lärcentra finns även lunchrum och pentry med möjlighet att värma och göra i ordning mat.
– Det fyller sin funktion även för den sociala biten, att studenterna kan träffas oavsett vad de studerar och ha utbyte av varandra, fortsätter Andréa.

Det är något som både Sofia och Katarina upplever som en stor fördel.
– Alla mina klasskompisar bor på andra orter och vi har digitala möten och grupparbeten. På lärcentra kan jag träffa andra studenter som ger mig nya perspektiv. Jag kan diskutera med dem vilket ger mig bra input, säger Sofia.
– Jag kan ta paus tillsammans med andra studenter och får ta del av den gemenskapen. Jag känner mig alltid välkommen här. Mina tre år här har varit underbara. Förutom all praktisk hjälp med lokaler och annat har jag fått stöd och pepp av personalen. Och lokalerna är “to die for”. När jag har föreläsning har jag tillgång till eget rum och koppla upp mig på en storbildsskärm, säger Katarina.


5 fördelar med Lapplands Lärcentra
● Studiero – lokaler som är anpassade för studier.
● Praktisk hjälp med datorer, internet och skrivare.
● Lokaler att sitta i vid tentaskrivning.
● Studiecoach och vägledning om behovet finns.
● Möjlighet att socialisera med andra studenter - det ger nya perspektiv.

Lapplands Lärcentra finns på fyra orter: Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala.
Här finns stabilt wifi, bra lokaler för egna studier, grupparbeten eller uppkopplade föreläsningar och möjlighet att skriva tentamen. Beroende på vad du studerar kan du få tillgång till dator, headset, stora skärmar, samt få hjälp av våra studiecoacher som kan hjälpa dig strukturera, planera och prioritera kring dina studier.

Bildtext: Katarina Wikström som studerar till grundskolelärare på Luleå tekniska universitet på distans och Sofia Jakobsson som studerar till stödpedagog på YH på distans ser massor med fördelar med att kunna göra det på sitt lokala lärcentrum.

Tillbaka till skolbänken?

Den 1 oktober öppnades nya möjligheter för dig som yrkesverksam och som vill bredda eller fördjupa din kompetens genom studier. Det nya omställningsstudiestödet gör det möjligt att studera med en ersättning som motsvarar 80 procent av lönen. Läs mer om hur det fungerar och vilka krav som måsta vara uppfyllda här >> Har du funderingar kring studier kan du kontakta våra studie- och yrkesvägledare >>

Sumeya hittade nyckeln

2017 kom Sumeya Ali Husien från Eritrea till Gällivare, gravid och tillsammans med två av sina barn. De andra två barnen var kvar i Grekland. Situationen var allt annat än munter. Men sedan dess har allt förändrats.

Sumeya ler mycket, hon pratar fort och tvekar aldrig över vilka ord hon ska använda. Visst kan man höra en brytning, men det är inga som helst problem att hänga med i det hon berättar. Och hon berättar om en smått otrolig resa. Hemma i Eritrea gick hon sju år i skola, hon var hemmafru och gjorde sällan saker på egen hand utanför hemmet. 2017 kom hon till Gällivare, dit hennes man kommit något tidigare. Så fort hon fick uppehållstillstånd, och hennes barn fick komma hit, började hon läsa SFI, svenska för invandrare. Hon fortsatte med svenska grund och valde sedan att gå en orienteringskurs med inriktningen barnskötare. Den kursen avgjorde saken, det är med barn Sumeya vill jobba. Hon fortsatte att plugga är snart färdig barnskötare och söker nu jobb på någon av Gällivares förskolor.
– Visst har det varit en omställning för hela familjen att flytta till Gällivare. Men vi trivs bra och försöker anpassa oss till livet här. Språket är nyckel till att komma in i samhället och det har varit viktigt för mig att lära mig svenska, berättar Sumeya.

Nu är hon snart färdig barnskötare och förutom att studera på heltid har hon jobbat för att få ihop det ekonomiskt, men också funnits där för sina fem barn som är mellan 4 och 12 år.
 Jag har pluggat på kvällar och helger. Det var ganska svårt i början, men distansupplägget har passat mig, och jag har fått mycket bra hjälp av studiehandledare på Lapplands Lärcentra.
På frågan om det är något hon saknar i Gällivare svarar hon snabbt
– Familjen och vännerna. Vi vill gärna ha fler svenska vänner men många här är blyga, säger hon.

Sumeya är glad för möjligheten att utbilda sig.
 Det är viktigt för att kunna leva ett självständigt liv, och en möjlighet att träffa nya vänner. Jag uppmuntrar alla, och särskilt mina barn, att läsa vidare efter att de gått klart grundskolan.

Andreas växlade om

Pandemin blev startskottet för ett nytt kapitel i livet för Andreas. Han har nu två jobb och ser för- och nackdelar med båda. Men han ser fördelen med att kunna kombinera det bästa av två världar.  

Det började under pandemin. Andreas Svanhem och hans kompis David Köhler tyckte att ledigveckorna från arbetet som lastbilschaufför i gruvan blev långtråkiga och då kläckte David idén om att börja plugga.

Andreas var inte sen att haka på idén och båda började plugga till undersköterskor. Andreas, som tidigare läst till högskoleingenjör på universitet, kom snabbt in i studierna. Han har trivts bra med att läsa i en klass som jobbade tillsammans med lärare på plats på Lapplands Lärcentra.
– Det har varit roligt att läsa igen. Vi hade en bra sammanhållning i klassen. Tyvärr ställde pandemin till det lite då distansundervisning och självstudier gör det lite tuffare. Men de två kompisarna har stöttat varandra och är nu färdiga undersköterskor.
– Fördelen med jobbet som undersköterska är det sociala, att träffa människor och att få hjälpa människor. Det bästa med att köra lastbil är skiftgången som ger möjlighet till en helledig vecka säger Andreas.

Andreas vill helst jobba på någon av sjukhusets vårdavdelningar. Men han har inga planer på att släppa gruvbranschen helt utan vill kombinera de två arbetena framöver. Eller så kanske det blir något helt annat:
– Jag kan också tänka mig att fortsätta plugga, ju mer man har i bagaget ju tryggare blir man i sin yrkesroll, säger Andreas.

Så lyckades de få ut tre av fyra nyanlända i arbete eller studier

Med projektet MOD har man, genom en egen modell av SFI och i nära samarbete med arbetsgivarna, lyckats få nyanlända att närma sig arbetsmarknaden snabbare.
– Vi individanpassar våra insatser, vilket visat sig vara en nyckel till framgång, säger projektledaren Nelly Johansson.

I projektet MOD, som drivs av Lapplands Lärcentra, får nyanlända lära sig yrkessvenska, genom kombinerade studier och språkpraktik. MOD står för motivation och driv.
– Då vi individanpassat våra insatser har vi utgått från bakgrund, erfarenheter, behov och intressen. Vi har även utgått mycket från vilka mål deltagaren har. Att känna att man jobbar mot sitt mål är ofta väldigt motiverande, säger Nelly Johansson.

I projektet samarbetar man med Arbetsförmedlingen och kommunen när det kommer till att ordna praktikplats.
– I samarbetet med kommunen handlar det om att ha en tät samverkan för att lyckas med ett integrerat upplägg för studier och språkpraktik.

En trestegsraket
Projektet har pågått i två år och avslutas i juni 2022. Det har föregåtts av två tidigare tvååriga projekt.
– Vi har kört en trestegsraket och avslutar med MOD-projektet. Genom de två tidigare projekten har vi lärt oss att det är viktigt att individanpassa insatser för att uppnå lyckade resultat. Vi jobbar individnära och ger mycket stöd till deltagarna, vilket varit nyckeln till att vi fått ut så många i jobb eller studier, berättar projektledaren.

Satsar på att individanpassa
Ett annat mål med projektet är att minska avhoppen från utbildningarna.
– Det gör vi genom att jobba med den individuella studieplanen som ett verktyg, där vi utgår från deltagarens mål och behov, erbjuder optimal vägledning och stöttning på deras väg in i arbetslivet.
De börjar med att ta reda på deltagarnas intressen, bakgrund, behov, långsiktiga och kortsiktiga mål.
– Sedan lägger vi upp en plan med delmål. Det är viktigt att skapa ett hållbart upplägg för deltagarna, berättar Nelly Johansson.

Kom in på arbetsmarknaden
Hon berättar om en deltagare, en 40-årig kvinna från Irak, med akademisk bakgrund. Hon började SFI, svenska för invandrare, och läste sedan vidare på SFI B.
– Språkkunskaper är den absolut viktigaste faktorn för att våra nyanlända ska närma sig arbetsmarknaden.
Kvinnan har fått göra studiebesök, gå till en studie- och yrkesvägledare och fått riktad svenskundervisning. Nu läser hon en vård- och omsorgsutbildning, samtidigt som hon vikarierar på ett äldreboende.
– Deltagarna får även lära sig om svenskt arbetsliv, jämställdhet och svensk kultur, som många gånger kan skilja sig mycket från det land de kommer ifrån.

Målet är egen försörjning
Varje deltagare har varit inskrivna i projektet i sex månader var. Det är fler kvinnor än män som varit med i projektet eftersom det har funnits ett större behov för dem.
– Det här är en målgrupp som har stora behov av stöd. Målet är att de ska få en egen försörjning. Förutom det så ger arbete och studier mycket för anlända när det kommer till att integrera sig i samhället, känna sammanhang, delaktighet och att må bra.

Projektet drivs av Lapplands Lärcentra. MOD medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden.

2022-06-17

Ny utbildningsstart för våra fyra byggutbildningar

Dessa praktiska utbildningar passar dig som vill skapa med händerna, är noggrann och vill arbeta i ett fritt och varierande yrke.

Lapplands lärcentra startar i samarbete med Astar fyra byggutbildningar med inriktningarna träarbetare, golvläggare, betongarbetare eller plattsättare. Byggbranschen är väldigt varierad vilket också betyder att du har många inriktningar att välja på. För att klara utbildningen bör du ha avslutat grundskolan eller ha motsvarande kunskaper. Efter utbildningen söker du anställning som lärling för att skaffa dig yrkesbevis. Nästa utbildningsstart blir den 22 augusti 2022. Sök till höstens första antagning senast den 20 maj.


Läs mer och ansök här:

Senast uppdaterad:
Britta Selendal
2022-04-27



Utbildning för framtiden 2022

Nu startar Utbildning för framtiden – Norra Sveriges största digitala utbildningsmässa.

Lapplands Lärcentra, tillsammans med Akademi Norr samlar universitet, högskolor och YH-anordnare från nästan hela Sverige. Vill du plugga vidare, fördjupa dina kunskaper eller bara bli lite klokare? Kika in på Utbildning för framtiden

Lapplands Lärcentra utbildar språkombud för äldreomsorgen

Tisdag 1 mars höll utbildningsminister Anna Ekström en digital dialog med bland annat kursdeltagare och chefer från äldreomsorgen i Pajala samt Lapplands Lärcentra i Jokkmokk för att få veta mer om hur satsningen på språkhandledare i äldrevården faller ut.

Bakgrunden är att regeringen under 2021 föreslog en riktad satsning för att förbättra yrkessvenskan hos den personal inom äldreomsorgen som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för det yrke de utövar. Satsningen omfattar totalt 31 miljoner kronor under 2021 och 60 miljoner under 2022. Stödet riktas till både befintliga och nya insatser.

Lapplands Lärcentra utbildar just nu en grupp medarbetare från äldreomsorgen i Pajala. Under 2022 kommer denna satsning, genom föreningen Vård- och omsorgscollege, att utbilda fler än 600 språkombud samt chefer och språkombudsutbildare på ett stort antal arbetsplatser inom svensk äldreomsorg. Vård- och omsorgscollege äger konceptet språkombud och får nu ytterligare möjlighet att sprida metoden som är prövad under mer än tio års tid, utvärderad av forskare och förankrad på många arbetsplatser runt om i Sverige. Skolverkets satsning gör det möjligt för många fler arbetsplatser att satsa på språkutveckling på jobbet.

De medarbetare som utbildas till språkombud får ett särskilt ansvar för att stödja och handleda sina arbetskamrater i frågor som rör språk och andra former av kommunikation. Ett arbetssätt som leder till en tydligare kommunikation mellan medarbetarna, vilket i sin tur bidrar till en bättre arbetsmiljö, tydligare dokumentation samt ökad kvalitet och säkerhet på arbetsplatserna.

Läs mer om Vård- och omsorgscollege samt språkombud >>

Nya studenter möter uppgraderat labb

Under sommaren har delar av batterirummet i skollabbet i Jokkmokk uppgraderats för att ge nya elever en bra start på sin utbildning. 


Från vänster står lärarna Bo Eriksson och Thomas Granström samt Erika Bergquist utbildningsledare på Yrkeshögskolans Vattenkrafttekniska utbildning redo att välkomna de nya eleverna.

- Vi har bland annat bytt ut den gamla likriktaren mot en modern version med utbytbara moduler. För att hinna färdigt med labbet innan skolstarten 2021 har Bo Eriksson och Thomas Granström arbetat hårt för att färdigställa uppgraderingen. Både Bosse och Thomas utbildar i schemaläsning och kontrollanläggning på både gymnasie- och yrkeshögskolenivå respektive internt i Vattenfalls egen organisation, berättar Roger Spets som arbetar med Vattenfall Vattenkrafts samarbetsskolor.


Laboratoriet i Jokkmokk är det enda av sitt slag i Europa och en direkt kopia av en vattenkraftstation. Det ligger i Jokkmokk i anslutning till både Lapplands Gymnasium och Lapplands Lärcentra. Undervisningen i laboratoriet är en viktig del i utbildningarna av elever på El- och energiprogrammet på gymnasiet, på yrkesvuxutbildningen till distributionselektriker samt på utbildningen till vattenkrafttekniker på yrkeshögskolenivå.


Viktig del i utbildningen

- Fram till idag har 172 vattenkrafttekniker passerat labbet och vi kommer att fortsätta nyttja lokalerna så länge utbildningen drivs. Studerande vid den yrkestekniska högskolan till vattenkrafttekniker gör sammanlagt ca sex veckor i labbet under den tvååriga utbildningen där de bland annat lär sig schemaläsning, underhåll och driftteknik, säger Roger Spets.


Labbet i Jokkmokk är även en viktig del för gymnasieelever och yrkesvuxenutbildningarna. El- och energiprogrammet är ett valbart gymnasieprogram där eleverna läser ett gemensamt första år för att år två välja mellan energi- eller elteknisk inriktning. Eleverna har teoretisk och praktisk undervisning i labbet och anslutande lokaler. Yrkesvuxutbildningarna riktar sig till personer som saknar gymnasieutbildning eller har behov av att ändra yrkesbana. Bland denna utbildningsgrupp gör t ex distributionselektrikerna labbövningar och praktiska moment både inom- och utomhus. På yrkeshögskolenivå finns även utbildningen Vattenkrafttekniker som utvecklats tillsammans med Lapplands Lärcentra med början år 2010.


Viktigt samarbete

- Samarbetet mellan Vattenfall, Lapplands Gymnasium och Lapplands Lärcentra är väletablerat och mycket viktigt. Vi på Vattenfall har under åren kunnat rekrytera en mängd proffsiga och kompetenta medarbetare till framförallt Vattenkraft och services, personer som många gånger fått tips om utbildningen via familj och bekanta, som själva antingen gått någon av utbildningarna eller jobbar inom företaget, berättar Roger Spets. 

Förutom samverkan med Lapplands Gymnasium och Lapplands Lärcentra bedriver Vattenfall egna internutbildningar i labbet sedan 2010. De sker utifrån verksamhetens behov av kompetenshöjning och praktisk övning. Alla dessa utbildningar sker helt eller delvis i laboratoriets lokaler i Jokkmokk där det finns tillgång till simulatorer, provutrustningar, laborationsutrustningar samt ett utbildningsaggregat (U8) vid Porjus kraftstation. Allt för att utbildning och arbetsliv ska vara så nära varandra som möjligt, konstaterar Roger Spets.

 

 

Senast uppdaterad:
Britta Selendal
2021-09-13
Text: Monica Nordlund 

Flexibla studieformer – anpassade efter elevens behov och tillvaro – ett arbete som uppmärksammas i uppdrag till Skolverket

 

Skolverket har fått ett uppdrag som handlar om att ta fram ett stöd- och kompetensutvecklingsmaterial kopplat till flexibla studieformer och nätbaserat lärande inom kommunal vuxenutbildningLapplands Lärcentra har sedan länge arbetat med flexibla studieformer och Skolverket har därför, som en del i sitt uppdrag, intervjuat tre av våra lärare; Hannele, Karin och Eva, som länge arbetat med detta. Vid intervjuerna fastnade Skolverket särskilt för det strukturella, dvs arbetet med att inom undervisningen skapa en likvärdig struktur i form och genomförande och användandet av kommunikationsplattformen i detta arbete – något som forskningen på området lyfter som av stor betydelse.   

Utifrån de intervjuer som genomfördes blev Skolverket intresserade av att lyfta fram delar av detta som exempel på hur arbetet kan utföras och Lapplands Lärcentra bjöds in till deras webbinarium om flexibla studieformer för att presentera hur vi skapar förutsättningar för struktur och likvärdighet i det nätbaserade lärandet. Susanne, som är rektor på lärcentrumet i Jokkmokk berättade om allt från resan med att hitta en ny lärplattform och det förhållningssätt och rutiner vi skapat för kursbygge i denna till de individuella anpassningar vi kan göra för den enskilde eleven i dennes studier och det stöd eleven kan få på sitt lokala lärcentrum via schemalagda lektioner, handledning, drop in i Studiehörnan samt stöd av studiecoachen. Webbinariet, som gästades av ca 440 personer, riktade sig främst till vuxenutbildningsrektorer och huvudmän och förutom Lapplands Lärcentra presenterade också Skolforskningsinstitutet, vuxenutbildningsrektorer från Malmö stad och Södertälje kommun sina arbeten inom området.

 

         

  Karin Thelin-Sandling                 Eva Esberg                                   Hannele Friman                         Susanne Andersson
   Lärare Sv, SVAS, En                  Lärare Ma, Ke                            Lärare Vårdämnen                       Rektor/lärcentrachef

         Jokkmokk                                Pajala                                               Pajala                                             Jokkmokk

 

Se samverkanskonferensen i efterhand

Lappands kommunalförbund och AkademiNorr samverkar i projektet Koordinerad kraftsamling för att tillsammans kunna skapa bättre förutsättningar för högre utbildning i vår region. För att synliggöra möjligheter, hinder och för att identifiera vägarna framåt anordnades en dag med representanter från lärcentran, universitet, högskolor, samt berörda på regional, nationell och EU-nivå.

Nu kan du ta del av samtalen i efterhand

Klicka här för att titta på inspelningarna: https://www.akademinorr.se/post/konferens-on-demand

 

 

Senast uppdaterad:
Pia Nyberg
2021-05-28

"Vid varje bygg- och anläggningsprojekt behövs en ledare som kan koordinera och planera bygget"

Tycker du att det låter som dig - då är Byggproduktionsledare det självklara valet. Är du istället mer intresserad av grön energiproduktion och skulle vilja jobba i en vattenkraftstation så ska du söka till  Vattenkrafttekniker. Både Byggproduktionsledare och Vattenkrafttekniker är öppna för ansökan just nu.

Sista ansökningsdag är 15 maj. 

Senast uppdaterad:
Renée Westerberg
20201-04-01

 

Ny satsning på studieintresserade i Norrbotten

Det började i liten skala. Men har nu växt till en av norra Sveriges största digitala utbildningsmässor. Bakom satsningen står bland andra kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala


Mässan "Utbildning för framtiden" inleds 15 mars av minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans och pågår i fem dagar. Bakom arrangemanget står  Lapplands kommunalförbund som ägs av kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala tillsammans med Akademi norr. Men även Piteå, Arjeplog, Arvidsjaur och Luleå är deltagare i arrangemanget. Mässan är inte vinstdrivande, kostnadsfri och riktar sig till alla i Norrbotten som är intresserad av att studera vid ett universitet, högskola eller yrkeshögskola. Under våren är det dags att söka till höstens utbildningar och under vecka 11, i samband med mässan, öppnas ansökningsomgången till höstens utbildningar.
– Tidigare har olika lärosäten marknadsfört sina utbildningar var för sig. Men nu tog vi initiativet till en digital mässa istället, och har samlat universitet, högskolor och yrkeshögskolor under ett och samma tak, men digitalt på samma webbadress. Istället för att du ska behöva söka upp lärosätena kommer de hem till dig, säger Marie Kuoljok, vuxenutbildningschef vid Lapplands Kommunalföbund.

Mycket stort intresse

Responsen till att medverka på mässan har varit mycket stort. När mässan drar igång bjuder den på hela 150 programpunkter. Det kan vara en av Sveriges största digitala mässor och en av Norrlands största. Totalt medverkar 26 kommuner i Sverige, ett tjugotal YH-aktörer och sju olika lärosäten. Däribland exempelvis Umeå universitet , Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Gävle och Mittuniversitetet.
– Allt började i liten skala. Men när vi började kolla runt om lärosäten och andra kommuner var intresserade av att gå samman och skapa en digital utbildningsmässa visade det sig att intresset var jättestort. Vi tänkte att några kanske skulle hoppa på tåget, men nu vill i stort sett alla som arbetar med utbildning vara med.

Här hittar du hela programmet.  

 Om mässan: 
- Anordnas 15 – 19 mars.
- Programmet består av fler än 150 olika programpunkter med dagliga aktiviteter av föreläsningar, frågestunder och information om olika utbildningar. Här är hela programmet. 
- Bakom satsningen står Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund i samarbete med andra orter utanför LKF och AN. Medverkar gör till exempel aktörer som Sami Allaskuvla som finns i Kautokeino Norge, Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet, Mittuniversitetet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Campus Skellefteå, Mälardalens högskola, Högskolan i Gävle, Lernia, Yrkesakademin, Företagsekonomiska institutet (FEI), Medlearn, Irisgruppen och Lexicon.
 
För mer information: 
Martin Bergvall, verksamhetschef Akademi Norr
Tel: 070-600 33 32
Mejl: martin.bergvall@akademinorr.se

Anna Viltok, utbildningsledare, Lapplands Kommunalförbund
Tel: 070-381 83 15
Mejl: anna.viltok@lapplands.se

 

 

Senast uppdaterad:
Anna Viltok
2021-03-17

 

Sveriges nya digitala utbildningsmässa 15-19 mars

Välkommen till en fullspäckad vecka där allt du behöver veta om högskole- och universitetsutbildningar presenteras, med fler än 140 olika programpunkter att välja bland.

 

Vill du plugga vidare och bo kvar där du bor eller kanske plugga vidare men vet inte riktigt till vad eller hur du kan gå till väga? Ta då chansen att delta på denna digitala mässa där du under en veckas tid ges möjlighet att chatta direkt med studievägledare och studenter, lyssna till programpresentationer och delta i diskussioner om vilka utbildningar som ger störst chans till jobb på just din ort. 

Det kommer att utöver information från arrangörerna Lapplands lärcentra och Akademi Norr, bland annat bli sändningar från LTU, Umeå universitet, Mittuniversitetet, yrkeshögskolor från Yh-nätverket Norr- och Västerbotten, Lernia, Arbetsförmedlingen och potentiellt framtida arbetsgivare. Allt under en vecka online som invigs av ingen mindre än Sveriges minister för högre utbildning, Matilda Ernkrans.

Vi kommer att avverka utbildningar inom allt från tv-spel, rymdteknik, robotik och AI till kompetenskoordination och tvärkonstnärlig musikproduktion. Kika in på utbildningforframtiden.se för att läsa hela programmet och sedan kunna sätta ihop ditt alldeles egna smörgåsbord av programpunkter som intresserar just dig. Nedan kan ni se två av våra egna föreläsningar under veckan. Delta gärna!


Onsdag 17/3 - 
Stanna eller komma tillbaka?

Hur kan vi stötta dej som vill läsa vidare? På vilket sätt kan vi locka studenter att komma tillbaka, och hur kan vi uppmuntra och underlättar för dej som vill plugga på distans? Vad betyder det för vårt samhälle om fler vill läsa vidare? – Ett samtal kring möjligheter, utveckling och framtidstro med våra kommuner och Lapplands lärcentra.

Torsdag 18/3 - Varför plugga när jag kan få jobb imorron?

Hur ser rekryteringsläget ut idag och om fem år hos arbetsgivare i vår region? Vilka utbildningar leder till jobb? Går det att kombinera jobb och studier? – Arbetsgivare och näringslivsorganisationer berättar om behov de ser idag och framöver, samt vilka möjligheter som finns för dej som vill läsa vidare.

Varmt välkommen!

 

Senast uppdaterad:
Linda Johansson
2021-02-25

Möt Cecilia, en av våra förstelärare med fokus på ett formativt förhållningssätt

Att vara förstelärare vid Lapplands Lärcentra innebär att du under tre års tid får i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete av något slag, övergripande för de fyra orter som ingår i Lapplands Kommunalförbund. Cecilias uppdrag som förstelärare går ut på att, med grund i beprövad erfarenhet och forskning, utveckla lärarnas förhållandesätt till elevernas lärande genom något som kallas för ett formativt förhållningssätt.

Grundtanken i det formativa förhållningssättet bygger i korta drag på att eleven alltid ska veta var hen befinner sig i sin kunskapsutveckling just nu, vart hen är på väg och hur hen ska göra för att nå det målet. Lärarna behöver dessutom lyckas tydliggöra detta för eleverna och hitta vägar för att säkerställa att de verkligen når fram med det de önskar.  

Uppdraget påbörjades hösten 2019 med att Cecilia läste in sig på publicerad forskning och litteratur inom området för att sedan påbörja arbetet med att bygga upp en fortbildningskurs för sina kollegor i samma lärplattform som används av eleverna i deras kurser:  

-        Jag arbetar själv som lärare för grundskole- och gymnasiekurser där vi använder oss av Canvas som lärplattform för alla våra elever. Därför kändes det naturligt att vi skulle använda oss av den även för vår egen del i detta arbete, berättar Cecilia Holmgren. 

Ljushårig kvinna i skolmiljö med datorer, bord och stolar i bakgrunden

 

Cecilia kickade våren 2020 igång fortbildningen tillsammans med de kollegor som undervisar i kurser uppbyggda i Canvas och syftet är att det ska löpa parallellt med det dagliga arbetet under en längre period där de fem olika strategierna som förhållningssättet innefattar presenteras och implementeras en efter en.  

-        Det är ett jättespännande uppdrag att få leda mina kollegor i detta arbete och det ger mig dessutom enormt mycket värdefullt tillbaka i min dagliga yrkesroll som lärare.

Medan hennes uppdrag att fortbilda sina kollegor utifrån sina nyförvärvade kunskaper fortlöper, testas och utvärderas många nya tillvägagångssätt, både enskilt och i mindre grupper mellan träffarna: 

-        Ibland träffas man ämnesvis och ibland i blandade grupper mellan de obligatoriska träffarna för att bolla idéer kring det som man har lagt till eller ändrat på i sina kurser, förklarar Cecilia. Det är lätt att bli hemmablind i sitt eget ämne eller i sin egen kurs och då är det otroligt värdefullt att någon utomstående ser på det med andra glasögon. Syftet med träffarna är alltid att man ska inspirera och stötta varandra. 

Hon är medveten om att det ovan beskrivna arbetssättet bygger på att alla i gruppen är trygga och öppna för ett sådant givande och tagande och hon upplever att alla i det här gänget är just det: 

-        Alla är enormt engagerade i sin kursutveckling och vill bli bättre på att skapa ett formativt upplägg i sina kurser och i sitt bemötande. Fortbildningsinsatsen tar naturligtvis tid i anspråk för samtliga inblandade då innehållet och strukturen i alla kurser revideras och är föränderlig men då målsättningen är att detta ska öka elevernas förutsättningar för att klara sina studier så kommer det att vara värt det i slutändan. Förbättra möjligheterna för våra elever vill vi ju alla och vi är övertygade om att detta är rätt väg att gå för att uppnå det, försäkrar Cecilia avslutningsvis. 

 

 

Senast uppdaterad
Linda Johansson
2021-01-22

Lyssna till upplevelser och framtidsdrömmar av Jenissa, deltagare i MOD-projektet

MOD står för ”Motivation och driv” och projektet har som mål att fortsätta förbättra arbetet med våra ungdomar så att avhoppen från utbildningarna minskar och att fler väljer att fullfölja sina studier.  

 

Då vi ser att språkkunskaper är den absolut viktigaste faktorn för att våra nyanlända ska närma sig arbetsmarknaden, har MOD-projektet fokuserat på att ytterligare stärka språkundervisningen för våra studerande. Det har kunnat röra sig om en intensivt riktad svenskundervisning som också kan kombineras med yrkessvenska och språkpraktik för att öka de nyanländas anställningsbarhet. Stort fokus har legat på att öka samverkan med våra samarbetspartners, och då speciellt med arbetsgivarna.

Det långsiktiga målet för målgruppen är att nå en realistisk och hållbar lösning med siktet inställt på studier som leder till ett arbete och egen försörjning. Jenissa har nyligen avslutat sitt deltagande i projektet och vi passade därför på att ställa några frågor om hennes upplevelser av det och hur hon ser på sin kommande framtid.

 

-        Vad var din bästa upplevelse av MOD-projektet?
Praktiken var det allra bästa, för man fick komma ut på en riktig arbetsplats, träffa många svenskar och träna på att prata svenska varje dag.

-        Hur skulle du beskriva MOD-projektet till andra elever som studerar vid SFI (Svenska för invandrare)?
MOD är bra för när man studerar i klassrum kan det ibland kännas isolerat och man kan tappa motivationen. Då är det bra att få komma ut på en praktikplats och delta i samhället. Det är en rolig utmaning för en själv, först kämpar man med att lära sig språket och samtidigt får man vara en del av en arbetsplats och lära sig hur arbetet fungerar. Jaa, det är roligt!

-        Vilka är dina framtidsdrömmar?
Här i Sverige skulle jag vilja arbeta som engelskalärare, kanske på högstadiet eller gymnasiet. Det är roligt att arbeta med barn och ungdomar tycker jag och eftersom jag har läst engelska i mitt hemland skulle jag vilja prova att arbeta med det. 

-        Vad ska du göra nu efter MOD-projektet?
Jag är också klar med mina SFI-studier så jag ska söka till svenska grund och fortsätta studera för jag har förstått hur viktigt det är att kunna prata svenska. 

 

Senast uppdaterad
Linda Johansson
2021-01-22

Dubbelt så många nya elever på vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen i Gällivare är verkligen i centrum. Verksamheten har flyttat in i nya fina lokaler i Kunskapshuset, placerat mitt i Gällivare centrum. Genom nationella satsningar och tydlig prioritering av Gällivares politiker är vuxenutbildningen en av nycklarna för utveckling och fortsatt framgång.
Högskolestudenter, elever som vill läsa in betyg i enstaka ämnen, blivande undersköterskor och SFI-elever (svenska för invandrare) är några av alla som möts i korridorer och grupprum på plan fem i Kunskapshuset.

Ökat intresse
– Vi ser definitivt fler elever här hos oss nu när vi flyttat till Gällivare. I september i år har vi skrivit in mer än dubbelt så många elever som under samma period ifjol. Idag har vi 619 kursdeltagare, säger Ingela Blomstam, rektor och lärcentrachef.

Möjligheter till nya vägar
Just bredden, att det finns möjligheter för alla som vill studera, oavsett nivå, är något som man från Lärcentra vill trycka extra mycket på. Hos Lapplands Lärcentra möts de som vill byta inriktning i arbetslivet, de som läser distansutbildning mot universitet, de som läser särskild utbildning för vuxna, och de som läser en skräddarsydd uppdragsutbildning.
I Kunskapshuset finns gott om utrymmen, bra uppkoppling och möjlighet att skriva tentor, få tips och hjälp av studiecoachen samt vägledning av studie- och yrkesvägledare.

Hållbarhet i centrum
– Att studera och vidareutvecklas har aldrig varit viktigare än nu. Vi ställer om till ett mer hållbart näringsliv och ser hur många nya möjligheter öppnas genom det. Vuxenutbildningen är central för att Gällivare ska lyckas och det känns därför roligt att den nu finns mitt i centrum, säger Henrik Ölvebo, kommunalråd.

Utbildning som leder till jobb
Petra Stålnacke är utbildningsledare för Yrkeshögskoleutbildningen Byggproduktionsledare och hon ser den konkreta nyttan.
– Våra elever går oftast direkt till jobb inom byggindustrin efter avslutad utbildning. Till exempel har två av våra tidigare elever varit med som arbetsledare under bygget av Kunskapshuset. Det känns bra att se att vi lyckats skapa utbildningar som så konkret leder till arbeten, säger Petra Stålnacke.

Flexibilitet en framgångsfaktor
– Något som också satt oss på prov är ju Coronapandemin, och jag är glad att vi kunnat ge våra elever den undervisning och det stöd de behövt både med hjälp av digital teknik och anpassning av undervisningen på plats, säger Ingela Blomstam.

Vill du veta mer?
Kontakta Ingela Blomstam, rektor och lärcentrachef, ingela.blomstam@lapplands.se 072-215 35 02

Samling för jobb och framtid

Ställ om och växla upp – nya möjligheter genom utbildning 

Coronapandemin har förändrat mycket i världen. Många företag har fått se sin verksamhet minska, eller helt försvinna. För att stötta och hjälpa i en annorlunda verklighet startar nu ESF-projektet Samling för jobb och framtid – syftet är att stärka de som behöver ställa om genom kompetensutveckling. 

 Läs mer här.

Nysvenska förebilder i Norrbotten

En film med intervjuer från nysvenska förebilder i Norrbotten som deltagit i ett projekt finansierat av Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Norrbotten, Piteå och Luleå Kommun. Ett par av deltagarna har lärt sig svenska på våra lärcentras SFI-undervisning.

Kvalitetsäkrat lärcentra för din skull

Är du intresserad av vad Nitus står för klick på länken nedan för att läsa mer.