Bo energismart

Young woman with cup of tea

Vill du minska din energianvändning genom att göra energismarta val?  Här hittar du några tips på hur du kan göra och vad du ska tänka på.

Energianvändning i villa

Energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa/radhus med direktverkande el är cirka 25 000 kWh per år. Energianvändningen varierar dock mycket mellan olika hus, och påverkas av faktorer som byggnadsår, klimatzon, typ av konstruktion och beteende hos de boende. Ungefär 4000-6000 kWh går till hushållsel och 5000 – 7000 kWh för varmvatten, den resterande delen är uppvärmningen. Av de ca 5 000 kWh hushållsel som vanligen förbrukas i en genomsnittlig villa ser fördelningen ungefär ut så här:

  • Tvätt och tork, cirka 1 000 kWh
  • Disk, cirka 350 kWh
  • Elektriska apparater, cirka 850 kWh
  • Kyl och frys, cirka 1 000 kWh
  • Matlagning, cirka 800 kWh
  • Belysning, cirka 1 000 kWh

 

Husets klimatskal och ventilation

Ett bra klimatskal (väggar, tak, fönste och golv) är välisoleratt, tätt och släpper ut lite värme. Mest värme försvninner ut genom fönstren. Ska du byta fönster för att dem är i dåligt skick  kan du genom kloka val av energismarta fönster spara mycket energi.

Att tillägsisolera vindbjälklaget är ofta mycket lönsamt. Det är en billig åtgärd, men det är viktigt att det görs rätt så att inga fuktproblem uppstår och energibesparingen blir stor. Att tillägsisolera ytterväggar blir mest lönsamt när du gör det i samband med att ska renovera fassaden. Samma sak gäller vör golvet. Om du vill lägga in golvvärme mot mark bör du ha minst 250 mm isolering, Kontrollera också fuktskyddet mot mark.

Ett bra klimatskal kräver god ventilation för att inomhusluften ska vara bra. Värme i frånlusten kan återvinnas i värmeväxlare eller värmepump. Genom att återvinna värmen ur frånluften kan energianvändning för uppvärmning minska med 50 - 60 procent när klimatskalet är mycket bra. 

Hus byggda på 1970 och 1980-talet har ofta frånluftsventilation där en fläkt skapar undertryck i huset och luft strömmar in genom ventiler och otätheter. Dessa hus saknar ofta värmeåtervinnning. Äldre hus, byggda före 1970, ventileras ofta med självdrag. Det innebär att luften tar sid in genom ventiler och otätheter i huset och går ut genom ventilationskanaler.

 

Husets uppvärmningssystem

Varje hus har sina egna förutsättningar för uppvärmning. Faktorer som spelar in är t.ex.:

  • Vilket system finns idag?
  • Är värmen vattenburen?
  • Hur ser ventilationen ut?

Det är därför svårt att ge några generella råd kring uppvärmningssystem. Men tänk på att vid byta av uppvärmningssytem välja ett förnybart energislag. Det är en bra investering för miljön och oftast lönsamt. Med vattenburet värmesystem får du en flexibel anläggning och kan byta energislag lättare när bränslepriserna ändras.

En annan viktig fråga är hur värmesystemet ska dimensioneras och om det är möjligt att först genomföra energieffektiviseringsåtgärder innan man sätter in ett nytt värmesystem. Genom att minska energibehovet först sparar du på framtida driftskostnader men du kan också spara på investeringen genom att kunna välja ett värmesystem som är mindre.

Det är också viktigt att tänka på tiden efter installationen: När installationen är klar är det ett bra tips att gå igenom installationen med installatören, kontrollera att allt är injusterat och fungerar enlig överenskommelse. Och se till att få nödvändiga funktions- och skötselinstruktioner. En dålig skött anläggning drar mer energi.

 

En ofta glömd energitjuv: Varmvattenberedning:

Tappvarmvatten är vatten som värms upp för att användas till bland annat dusch, tvätt och disk. I genomsnitt går ungefär en femtedel av energianvändningen i ett hushåll till uppvärmning av tappvarmvatten.

Beredning av varmvatten sker generellt genom förrådsberedning eller direktväxling. En förrådsberedare lagrar varmvatten tills det behövs och vid direktväxling bereds vattnet när det ska användas. Det finns stora skillnader mellan olika varmvattenberedare när det gäller energianvändning. En ny varmvattenberedare bör uppfylla flera krav. Först och främst ska den vara anpassad för hushållets behov. I de flesta fall räcker en beredare som rymmer 200 liter för en familj. Har du badkar måste kanske beredaren vara större. Varmvattenberedaren ska vara välisolerad. Då blir det små värmeförluster. Äldre varmvattenberedare är ofta dåligt isolerade. Det är bra om varmvattenberedaren kan kopplas till olika energikällor för att öka flexibiliteten. Solvärme är ett bra komplement och kan stå för omkring hälften av en familjs årliga varmvattenbehov.

Varmvattenberedare måste sen 2015 energimärkas. Det är bra hjälp till dig som ska köpa. Genom att sätta krav på energianvändning kommer EU att spara 125 TWh i EU varje år från år 2020, det motsvarar hela Estland och Lettlands årliga energianvändning. Sverige sparar cirka 5 TWh varje år från år 2020.

Du kan minska din energianvändning för varmvatten också genom att:

  • Byta till engreppsblandare om du har tvågreppsblandare. Det finns idag resurseffektiva energiklassade blandare som minskar varmvattenåtgången ytterligare.
  • Sätta in snålspolade munstycken med luftinblandning i dusch och kranar så minskar du vattenåtgången.
  • Laga eller byt droppande kranar.
  • Duscha snabbt och effektivt.
  • Skölja disken i kallt vatten eller i balja istället för under rinnande varmvatten när du diskar för hand.

 

Energiklok bostadsrättsförening

Du som bor i bostadsrättsförening har ofta goda möjligheter att minska föreningens energianvändning och miljöpåverkan, både genom egna åtgärder i lägenheten och genom mer omfattande åtgärder i fastigheten.

 

Tar första steget: Kontrollera energianvändning

Ett första steg till en energieffektiv förening är att veta hur mycket energi ni använder. Ni kan avläsa mätare (el, vatten, värme eller gas) och då minst en gång per månad. En del statistik kan erhållas från era energileverantörer. Det ger föreningen underlag för statistik som kan avslöja om något inte fungerar som det ska i byggnaden, även vattenläckor som kan orsaka stor skada.

Som komplement till de ordinarie mätarna kan också fler mätare installeras. T.ex. en flödesmätare före varmvattenberedaren som tillsammans med temperatur ger uppgift om varmvattenförbrukningen och en särskild elmätare före värmepumpen som underlag för att bedöma om den ger avsedd besparing. I samband med fakturering av månadsavgiften kan information om föreningens energianvändning bifogas, gärna i kombination med olika energispartip. För att värmeförbrukningen under ett år ska vara jämförbar med ett annat år måste den ”normalårskorrigeras”, d.v.s. man måste ta hänsyn till att utetemperaturen varierar mellan olika år. Hör av dig till oss på energi- och klimatrådgivningen om du vill ha mer information om detta!

 

Nästa steg: informera medlemmarna

Informera medlemmarna om hur mycket av avgiften som går till värme, el och vatten och om de ökar eller minskar från år till år. Ge medlemmarna råd och tips om hur man hushållar med energin. Vi på energi- och klimatrådgivningen kommer även gärna ut till er för en informations- och frågestund. Hör av dig till oss!