Ved

Ved har varit och är en stor energikälla. Hur energirik veden är beror till stor del på fukthalten. Färsk ved består till hälften av vatten. När veden torkar dunstar vattnet och fukthalten minskar från 50% till 20-25%. En vedbit ger ungefär 20% mer energi i pannan efter en sommars torkning jämfört med om den eldas färsk.

 

 

Utrustning

En modern panna har 3 skilda zoner:

  • Eldstad- där veden förgasas
  • Gasförbränningskammare- materialet (ex keramik) ska tillåta en temperatur på 1000°C
  • Konvektionsdel- där pannvattnet ska ta upp värmen

Problem: gamla pannor har överföring av värmen till pannvattnet direkt genom eldstadens väggar och rökgaserna går direkt ut från eldstadens övre del till skorstenen. Detta gör att förbränningstemperaturen blir lägre och oförbrända, miljöskadliga och energirika gaser förvinner ut genom skorstenen. Samt att rökgaserna är mycket heta.

För mer information om olika förbränningsmetoder samt utrustningar läs i "Vedpärmen" utgiven av novator.

Fällning & klyvning

För att få snabb torr ved bör man tänka på följande:

  • Veden randbarkas med motorsåg redan vid fällning och kvistning
  • Veden klyves snarast efter fällningen. Kluven eller barkad ved torkar på en fjärdedel av tiden jämfört med okluvet och obarkat virke
  • Alternativ kan veden syrfällas. Detta betyder att veden fälls och får ligga okvistat så att barr och blad genom avdunstning påskyndar torkning. Syrafällning är effektivast när löven håller på att slå ut.

Lagring

Lagringen av ved ska vara luftigt under tak så att vind och sol kan torka och föra bort fuktigheten. Om ved lagras heltäckt exempelvis under en presenning kan den vid nyttjandet vara fuktigare än vid uppläggningen.

Miljö

Eftersom ved är ett biobränsle ger det inget nettotillskott av koldioxid och bidrar därmed ej till växthuseffekten. Näringsämnena hamnar i huvudsak i askan och för ett långsiktigt hållbart kretslopp krävs att askan återförs till skogen.

Eldning med biobränslen orsakar inga nettoutsläpp av koldioxid eftersom den koldioxid som frigörs vid förbränningen förr eller senare tas upp av nya träd och växter. Därigenom får vi ett kretslopp där koldioxiden släpps ut och tas upp gång på gång vilket gör att användningen av biobränslen nästan inte alls bidrar till växthuseffekten. För att man skall få ett komplett kretslopp som är långsiktigt hållbart måste askan, där näringsämnena från bränslet i huvudsak hamnar, återföras till skogen. Annars kan marken utarmas på näringsämnen. Vedeldning kan orsaka stora utsläpp av hälsoskadliga ämnen om inte eldningen utförs på rätt sätt och ackumulatortank används.

Genom felaktig eldningsteknik blir vedeldning en miljöbov. För att elda på ett energieffektivt och miljöriktigt sätt krävs att man har ett bra bränsle och inte pyreldar (stryper lufttillförseln).

Ackumulatortank

För att få det mesta ur veden, miljöriktig eldning och bekvämt är det bästa sättet att elda mot en ackumulatortank. En ackumulatortank är en stor vattenbehållare som lagrar värmen från pannan och värmen till radiatorerna tas i sin tur från ackumulatortanken. Ackumulatortanken ger även en bra möjlighet att kombinera vedeldningen med solfångare och då slippa elda under sommaren för tappvarmvatten.

Genom att installera en ackumulatortank blir vedeldningen mycket effektivare. Fakta och tips om hur du hanterar ved och eldar effektivast får du hos naturvårdsverket " Elda rätt ".

OBS!!!
Gamla pannor kan i vissa fall vara olämpliga och direkt farliga att elda för hårt i. Pannornas värmeupptagningsförmåga kan vara så dålig att större delen av värmen försvinner ut genom skorstenen. Detta kan leda till att det börjar brinna i eller utanför skorstenen. Då är det dags att byta ut mot ett nytt system.

 

Dimensionering av ackumulatortank

Ackumulatortanken dimensioneras beroende på tre faktorer: kostnad, bekvämlighet samt pannans kapacitet.

En överslagsberäkning av ackumulatortankstorlek (källa: www.afabinfo.com)

Data som används: 1300 kWh/m3 ved, 1 kWh=3,6 MJ=0,86 Mcal

Pannans kapacitet:

1,3 kWh x 75%= 1,0 kWh/liter ved

110 liter vedvolym = 110 kWh

Ackumulatortanken tar emot:

500 liter x 50?C = 25 000 kcal

25 000 kcal x 1.163/1000 = 29 kWh

dvs ca 30 kWh= 500 liter

   

En modern panna med mer än 100 liters vedvolym måste alltid minst ha en 1500 liters acktank för att fungera på avsett sätt!

För mer ingående information och fakta läs på Äfabs hemsida!

 

Pris

Ett fullständigt system med panna, laddkoppel och stor ackumulatortank kostar 60 000 kr- 80 000 kr installerat.

För mer exakt siffra kontakta återförsäljare.

 

Energiinnehåll

Energiinnehållet i ved är svårt att säga därför att det beror på vilken del av trädet det är samt fukthalten. Generellt kan sägas att ett tungt vedträ innehåller mer energi än ett lätt, förutsatt att tyngden inte beror på vatten.

 

I beräkningar kan schablonmässigt användas 1000-1500 kWh/m3 travat mått för ved.

Mer fakta om energiinnehåll samt omvandlingtal hittar ni här " Fakta om biobränsle", Novators hemsida.

Bränsle

Kostnaden för ved skiljer sig om den är från egen skog (självkostnadspris) eller köpt.
Självkostnadspris (egen skog, egen transport) brukar anges till 70 kr/m3 travat mått (bränsle till motorsåg, olja, bränsle till transport m.m. obs! egen arbetstid ej inräknad).
Köpt i hellängder ca 300 kr/m3 travat mått

För- och nackdelar

Fördelar Nackdelar
Billig, inhemsk och förnybar energi Ved är utrymmeskrävande att hantera och lagra
Att hantera ved ger bra motion  
Ger inget nettotillskott koldioxid  

Lokal kontakt

Kontakta energirådgivaren för mer information

 

Om energi

 

Hittar du inte svaret på din fråga?

Kontakta en energirådgivare per telefon för mer information:

070 - 519 05 56