Projekt

Utveckling är en stor del av vår vardag och Lapplands Lärcentra arbetar ständigt mot nya färdigheter och insikter för att förbättra elevernas resultat likväl som våra kollegors arbetsmiljö och utveckling. På denna sida har vi samlat information om pågående och avslutade projekt.

Pågående projekt 

Så ska vårdpersonal kunna validera sig till undersköterska

2023 blir undersköterska en skyddad yrkestitel. Men då det redan är brist på utbildade undersköterskor ställer den nya lagförändringen höga krav på en redan ansträngd vård. Nu har Lapplands kommunalförbund fått projektmedel för att kunna validera vårdpersonal utan utbildning i Gällivare, Kiruna, Pajala och Jokkmokk.

– Det här blir starten för att höja kompetensen och statusen för vård- och omsorgspersonal. Många arbetar idag utan utbildning. Med ett samarbete med våra medlemskommuner kommer vi kunna erbjuda möjlighet att snabbt kunna validera sig till undersköterska, säger Nelly Johansson, projektledare.
Det kommer att beröra hela LKF-området.
– Nu får vi en möjlighet att bygga upp ett samarbete som täcker ett stort geografiskt område och många människor.

En modell för validering
Tillsammans med kommunerna ska Lapplands Lärcentra ta fram en modell för validering.
– Med hjälp av studie- och yrkesvägledare ska vi utforma flexibla alternativ för att det ska fungera så smidigt som möjligt. Det är viktigt att det anpassas efter verksamheten i de olika kommunerna och på berörda arbetsplatser.
Genom Lapplands Lärcentra kommer man få tillgång till studielokaler och handledare.
– Jag ser fram emot att vi, tillsammans med kommunen som arbetsgivare, utvecklar en metod som effektiviserar valideringsprocessen för anställda inom vården som saknar utbildning, säger Marie Kuoljok, vuxenutbildningschef.

Individbaserat
För att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv kommer Lapplands Lärcentra att samarbeta med arbetsgivarna. Viss validering ska ske via lärcentra men även på arbetsplatsen.
– Det ska vara möjligt att jobba kvar under valideringen. Men det är upp till den enskilda individen. Det ska vara flexibelt, individbaserat och anpassas efter arbetsplatsens möjligheter, säger Nelly Johansson, projektledare.

Stärka kommunerna
Glesbygdskommuner har inte samma kapacitet och resurser för att kompetenshöja som andra större kommuner har. Invånarna blir också äldre än tidigare och färre ska försörja fler. Det pågår en omfattande generationsväxling på arbetsmarknaden samtidigt som arbetslösheten är mycket låg. Vilket leder till att allt färre kommer behöva försörja fler. Gruvnäringen och andra industrier konkurrerar också om personal.
– Vi behöver därför rikta fokus på välfärd, det är viktigt att upprätthålla det också för att samhället ska fungera. Genom att göra det möjligt att höja sin kompetens så höjer vi även statusen för att arbeta inom äldreomsorgen och möjlighet att få högre lön.

Om projektet: LEVA: Lyfta Erfarenhet genom VAlidering
Projektet ägs av Lapplands kommunalförbund och drivs med kommunerna Gällivare, Kiruna Jokkmokk och Pajala. Projektet medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. LKF ska tillsammans med medlemskommunerna, arbetsgivare och lärcentrum ta fram en modell för att på ett enkelt, individbaserat och flexibelt sätt kunna validera till undersköterska.

Bakgrunden är att den 1 juli 2023 blir undersköterska en skyddad yrkestitel och krav på fullständig utbildning för att få arbeta och utföra arbetsuppgifter som hör till yrkesrollen. Det är dessutom brist på utbildade undersköterskor.

Idag arbetar många inom vård- och omsorg med lång yrkeserfarenhet, men saknar utbildning. Med möjlighet att validera till undersköterska kommer arbetstagare jobba kvar inom yrket men med stärkt kompetens och rätt utbildning.
Det kommer innebära ökad trygghet inom vården, både för personalen och för patienter/brukare.

Projektet är 2 år. Våren 2025 är målet att en ny effektiv och kvalitetssäkrad modell för validering är framtagen.

Lyssna på inslaget i P4 Norrbotten där Nelly berättar mer om projektet. Det sändes den 14 december och du hör intervjun 1:15:37 in i programmet: https://sverigesradio.se/avsnitt/2062040

Titta på inslaget i SVT Nordnytt där Mari Carlsten berättar mer om projektet: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sa-ska-det-ga-till-att-snabbare-bli-underskoterska-i-norrbotten

För mer information och kontakt:
Nelly Johansson, projektledare 
072- 506 84 79, nelly.johansson@lapplands.se

Jättesatsning i Norrbotten: Ska få fler att utbilda sig och höja kompetensen i regionen

Fler utbildningar och större möjligheter för företag att få tag i kompetens. Nu går kommuner, universitet och näringsliv ihop och gör en unik satsning i norra Norrland. Det här innebär det för företagen och invånarna.

Förutsättningarna till utbildning på universitetsnivå ser olika ut beroende på i vilken kommun du bor. Alla har inte samma möjligheter och mest drabbat är glesbygden som har begränsade resurser. Nu ska en gemensam satsning, där 17 kommuner, tre universitet och representanter från näringslivet jobbar tillsammans, lösa problemen.
– Vi kommer att samverka med arbetsgivare och kunna ta fram utbildningar som arbetsmarknaden behöver för att täcka sina kompetensbehov. Invånarna i Norrbotten ska få veta vilka utbildningsmöjligheter som finns via oss och hur det kan kopplas till arbetsgivare som letar kompetens, säger Marie Kuoljok, vuxenutbildningschef Lapplands Lärcentra.

Kommunalförbundet Akademi Norr är projektägare och består av 12 kommuner i norra Norrland. De påbörjade arbetet med att höja utbildningsnivån i regionen tillsammans med Lapplands Lärcentra för tre år sen, vilket redan har gett stora resultat. Och nu ökar de farten ytterligare genom att samverka med Lapplands Lärcentra, starka partners och 7,5 miljoner i beviljade medel från Europeiska socialfonden.
– Vi får redan förfrågningar från andra regioner som är väldigt nyfikna på hur vi jobbar. Till exempel hur vi startar upp nya yrkeshögskoleutbildningar och hur vi testar att lösa praktiska problem som kan vara stoppklossar. Det är många som visar intresse för norra Norrland och flera utbildningsaktörer vill etablera sig här, säger Martin Bergvall, verksamhetschef Akademi Norr.

Att så här många aktörer går ihop och kraftsamlar i hela norra Norrland är unikt. Den stora satsningen kommer innebära allt från att starta upp nya utbildningar till att kunna göra praktik på hemorten och studera på distans. Där kommer Lapplands Lärcentra att spela en nyckelroll genom sin samverkan med näringslivet och offentlig sektor. En viktig partner i arbetet i Norrbotten är Luleå tekniska universitet.
– Det här kommer bidra till det livslånga lärandet och underlätta för de som vill studera vid Luleå tekniska universitet men inte har möjlighet att flytta från sin hemort. Genom flexibla lösningar att kunna studera på distans och få stöd av lärcentra kommer det att möjliggöra för många att studera vid universitet och kompetensutveckla sig. Det här är viktigt för Norrbotten och vi är glada över att få vara en del i det arbetet, säger Anna Öqvist, huvudansvarig utbildningsledare vid institutionen för hälsa, lärande och teknik, Luleå tekniska universitet.

För att lösa kompetensbristen snabbt ska företag, yrkeshögskolor och lärcentrum öka samarbetet. Tillsammans ska de utveckla modeller för att kartlägga behov och ta fram nya anpassade utbildningar.
– Vårt sätt att samverka här i norr ligger redan i framkant, även nationellt sett. Vi har skapat metoder tillsammans som verkligen underlättar för kommuner och företag i inlandet. De kan exempelvis ha behov av en utbildning men för få deltagare. Där klustrar vi ihop arbetsgivarnas kompetensbehov och kopplar ihop med utbildningsaktörer. Det har redan resulterat i en ny utbildning till inlandet. Vi vill fortsätta jobba ännu mer operativt och få saker att hända, säger Martin Bergvall.

Mer om projektet Koordinerad kompetensförstärkning i glesbygd
Det tvååriga samverkansprojektet mellan Akademi Norr och Lapplands Lärcentra medfinansieras av Europeiska socialfonden. Projektet ska ge invånarna i glesbygden bättre möjligheter att ta del av högre utbildning, ge kommuner och företag i norra Norrland ökade möjligheter att rekrytera utbildad personal och därmed minska konsekvenserna på arbetsmarknaden som orsakas av gles geografi.
Samverkanspartners är bland annat Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Mittuniversitetet, Företagarna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland, flera yrkeshögskoleaktörer samt kommunerna Skellefteå, Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Kramfors, Pajala, Lycksele, Norsjö, Sollefteå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Vilhelmina och Åsele.

Martin Bergvall, Akademi Norr, intervjuades om projektet av P4 Norrbotten den 12 december, du kan lyssna på inslaget här, intervjun sändes 1:17:27 in i programmet >>

För mer information och kontakt:
Pia Nyberg, projektledare
070-190 09 83, pia.nyberg@lapplands.se

LINN-projektet 2023

Nytt projekt mot nya mål beviljat och tillsammans med 25 andra kommuner ingår Lapplands kommunalförbund i projektet LINN2023 (Lärcentrum i norra Norrland) som är en unik samverkansplattform för utveckling av lärcentra i Sveriges 29 nordligaste kommuner. 

Målet med projektet är att skapa förutsättningar för kommunerna i norra Norrland att öka tillgången till och genomströmningen i utbildning via lärcentran och fokusområdet är:

Digitala ekosystem: Lärcentra i Norrbotten och Västerbotten ska ligga i framkant med tillgång till teknisk utrustning för att tillgängliggöra flexibla och likvärdiga lärmiljöer, fortbilda personal inom fjärr- och distansundervisning (pedagogisk och digital kompetens) och utveckla digitala tjänster/plattformar, exempelvis utveckling av e-vägledning och digital marknadsföring av utbildningsutbud. Gemensamma fortbildningsinsatser till personalen i syfte att utveckla modeller och strukturer för att synliggöra lärcentrums möjligheter och utbud genom marknadsföring. 

Region Norrbotten och Västerbotten är projektägare och finansieringen kommer från Skolverket.

Vill du veta mer om LiNN kontaktar du Mari Carlsten, Kiruna

 

Lapplands Lärcentra utbildar språkombud

Ett språkombud stöttar sina kollegor på arbetsplatsen när det gäller språkets användning. Språkombudet får genom denna utbildning kunskap om hur vuxna lär sig ett andraspråk och vilka hinder för språkinlärning som är vanliga. Språkombudet får konkreta verktyg och metoder för att stärka yrkessvenskan i tal och skrift. De får lära sig om reflektionens betydelse för lärande och språkutveckling, kunskap om interkulturell kommunikation och hur medvetenhet om sociala koder kan främja språkutveckling samt lär sig olika metoder för att arbeta språkutvecklande.

Vi på Lapplands Lärcentra utbildar språkombud med hjälp av ett koncept framtaget av föreningen Vård- och omsorgscollage. 

Forskning visar att språklig kompetens alltid kan utvecklas, och att förutsättningarna för språkutveckling är bäst i den miljö där språket ska användas. Yrkesspråket utvecklas alltså bäst på jobbet. Men inte under vilka omständigheter som helst. En avgörande faktor är att den som behöver utveckla sitt nya språk får använda det språket tillsammans med andra som redan behärskar det, i en trygg och tillåtande atmosfär. Språkutveckling gynnas därför av att chefer och medarbetare tillsammans lyfter fram frågor om språket och kommunikationen på arbetsplatsen, och skapar en språkutvecklande miljö.

Titta på filmen där Emmy Wahlberg berättar om hennes upplevelse av utbildningen: språkombud - YouTube

Läs mer om Vård- och omsorgscollage och om språkombud: https://www.vo-college.se/

Tidigare genomförda projekt

MOD - motivation och driv

Då vi ser att språkkunskaper är den absolut viktigaste faktorn för att våra nyanlända ska närma sig arbetsmarknaden, vill LKF arbeta med att stärka språkundervisningen för våra studerande ytterligare. MOD står för motivation och driv. 

Vi vill testa en egen modell av SFI i nära samverkan med våra samarbetspartners, och då speciellt med arbetsgivarna. Det kan röra sig om en intensivt riktad svenskundervisning som också kan kombineras med yrkessvenska och språkpraktik för att öka de nyanländas anställningsbarhet. 

MOD har som mål att fortsätta förbättra arbetet med våra ungdomar så att avhoppen från utbildningarna minskar och med målet att fler väljer att fullfölja sina studier, detta ska vi göra genom att jobba med den individuella studieplanen som ett verktyg, där vi utgår från deltagarens mål och behov, erbjuder optimal vägledning och stöttning på deras väg in i arbetslivet. Vi vill utveckla och förbättra våra lärcentras egna rutiner vad gäller stödinsatser, samverkan och uppföljningar för våra studerande.

Det långsiktiga målet för målgruppen är att nå en realistisk och hållbar lösning med siktet inställt på studier som leder till ett arbete och egen försörjning.

Projektet är avslutat och här kan du läsa mer om resultaten >>

Vill du veta mer ? Ta kontakt med projektledare Nelly Johansson. 

MOD medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden.

Koordinerad kraftsamling

I projektet Koordinerad kraftsamling har vi jobbat tillsammans med Akademi Norr för att hitta nya sätt att jobba mot universitet, högskolor och andra anordnare av eftergymnasiala utbildningar med syftet att på sikt få fler i norra Norrlands inland att läsa vidare på eftergymnasial utbildning. Genom arbetet hoppas vi att näringsliv och offentlighetens behov av arbetskraft med rätt kompetens kunna tillgodoses. Projektet har resulterat i att vi idag har en betydligt tätare dialog, och en större samsyn på vad som behöver göras, både med universitet och näringsliv/offentlig sektor i hela regionen.

Några exempel på aktiviteter i projektet:

 Utbildningsmässan blev en succé direkt med drygt 20 000 besökare. Version två år 2022 lockade 30 000 besökare. Vårt mål är att den ska vara årligen återkommande och nå målgrupperna gymnasieskolor, karriärväxlare, universitet, högskolor, YH-anordnare samt arbetslivet i hela Sverige. Genom den digitala utbildningsmässan har vi hittat nya vägar för blivande studenter, universitet, YH-anordnare, karriärväxlare och näringsliv/offentlig sektor att mötas.

 Vi har under förstudien byggt upp och stärkt vår dialog med den närmaste universiteten i Luleå och Umeå. Förstudieprojektet har också bidragit till ett ökat förtroende för samverkansprojekt både i Norrbotten och över länsgränserna. Lapplands kommunalförbund har visat att det är möjligt för kommuner att arbeta tillsammans i större skala, vi har öppnat dörrar till saker många inte trodde var möjligt.

 Initiativet Koordinerad kraftsamling YH är ett direkt resultat av förstudien, där vi tillsammans med Akademi Norr är drivande i arbetet att beställa utbildningar. Alla kommuner står bakom initiativet.Vi har även upprättat dialog med fler branschorganisationer och deltar i, för oss, nya nätverk där bland andra kommunernas HR- och näringslivskontor, branschorganisationer, Region Norrbotten, Region Västerbotten och Akademi Norr finns representerade. Här kan branschorganisationerna ge input på sina kompetensbehov och i slutändan kan de vara med och stärka kommande YH-utbildningar.

Flera av initiativen och aktiviteterna från förstudien kommer vi att fortsätta arbeta med. Vilka resultaten på lång sikt är, är ännu för tidigt att säga, men vi har stora förhoppningar.

Samling för jobb och framtid

Coronapandemin förändrade förutsättningarna för många företag som över en natt fick se sin verksamhet minska, eller rent av helt försvinna. För att stötta och hjälpa i en annorlunda verklighet startades ett ESF-projektet 
Samling för jobb och framtid. Målet var att stötta små och medelstora företag med kompetensutvecklingsinsatser till de som blev eller riskerade att bli ekonomiskt utsatta med anledning av Covid-19. Projektet avslutades i augusti 2021.

 

Ställ om och växla upp – nya möjligheter genom utbildning. Region Norrbotten, tillsammans med branschorganisationerna Swedish Lapland och IUC som representerar särskilt utsatta branscher i Norrbotten, Företagarna, Handelskammaren, Vuxenutbildningarna, Folkhögskolorna samt LTU samverkade i projektet för att fånga upp och tillmötesgå behov av kompetensutvecklingsinsatser för permitterad, varslad och anställd personal i ekonomiskt utsatta branscher bland Norrbottens små och medelstora företag.

– Det känns fantastiskt roligt att vi lyckades leverera kompetensutvecklingsinsatser som gjort skillnad för individer och företag och som bidragit till att man kommit stärkt ur Coronakrisen. Genom en lättrörlig projektorganisation som varit nära i hela länet och drygt 10 miljoner kronor har vi fått goda förutsättningar, säger projektledaren Eva Jonsson, Region Norrbotten.

I hela Norrbotten har det funnits kompetensmäklare och för Lapplands Lärcentras fyra kommuner har Pia Nyberg, inventert behoven och koordinerat kompetensinsatser för hitta rätt lösningar utifrån behoven i vårt området.

– Vi fick redan från start en fantastisk respons från företagen. I projektet harde vi dessutom starka partners och kunde därför erbjuda goda möjligheter till utveckling genom kompetenshöjning som har stärkt både individer och företag, säger Pia Nyberg.

Ett projekt i samarbete med

 

            


DUA och DUA+

Under 2020-2021 genomfördes ett DUA projekt med syfte att få ut fler i arbete eller studier. En gemensam överenskommelse mellan samtliga LKF-kommuner och AF arbetades fram. Målgruppen är samtliga som står utanför arbetsmarknaden i åldern 16-64 år och som inte är aktuella för de jobbspår som tidigare arbetats fram i DUA+ projektet. Fokus är "lättare" arbeten och fyra korta spår/ orienteringskurser på 10 veckor har arbetats fram.  En stor del av tiden består av APL. Inriktningen är Service och handel, samhällsnära tjänster med inriktning mot vård och omsorg alternativt vaktmästeri och utemiljö, industri med inriktning mot mekanik/ underhåll/ fordon samt ett spår mot Lokalvård eller måltidsvärd. Projektet avslutades 2021. Projektledare var Gunilla Nyberg.

Det tidigare DUA+ projektet avslutades under 2019 med gott resultat, där eftertraktade jobbspår som ledde till arbete och visade vägen till fortsatt utbildning, arbetades fram. Genom ett bra samarbete med arbetsgivare skapades relevanta utbildningar som matchade rekryteringsbehoven. Projektet fokuserade på tre olika jobbspår/orienteringskurser; vård och omsorg, förskola och skola samt restaurang och storhushåll.

Här hittar du våra pågående Jobbspår >>                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           

Läs mer i vår folder om Jobbspår >>

FOF – Friskvård och föreningsliv

Projektägare: Jokkmokks kommun

Projekttid: 2020-08-18—2021-06-30

Syfte: Underlätta etablering i samhället och skapa nätverk. Deltagarna ska få en ökad medvetenhet om vardagsmotion och friskvård och dess betydelse för hälsan. Vidare ska de få möjlighet att pröva på olika aktiviteter utifrån ett ”smörgåsbord” och fler ska engagera sig i föreningslivet.

Resultat: Målen om att minst 30 personer skall ha deltagit i aktiviteterna är uppnådda trots att projektet kortades ned en aning på grund av pandemin. Deltagarna har fått ökad kännedom om olika fritidsaktiviteter på orten. Detta ska förbättra möjligheten till praktik/arbete genom nätverksskapande.

Vad har implementerats efter projektets slut: Deltagarna är mer engagerade i föreningslivet och känner till utbudet i mycket högre utsträckning. Tyvärr har pandemin satt stopp för att få praktik hos föreningar.

Vem och hur mycket externfinansiering: Länsstyrelsen Norrbotten § 37 a-medel, 520 798 kr.

Lärcentrautveckling

I en unik satsning gick 29 kommuner i Norr- och Västerbotten samman för att utveckla lärcentrum i kommunerna och för att fördjupa utbildningssamarbetet mellan kommunerna i hela den norra regionen. För regionernas kompetensförsörjning är det viktigt att utbildning tillgängliggörs så att människor kan bo kvar på sin hemort. 

Lapplands lärcentra och övriga kommuner beviljades 17 miljoner kronor i statsbidrag från Skolverket för utvecklingsinsatser under 2020. Moderna och attraktiva lärcentra i samtliga 29 kommuner i Norr- och Västerbotten kommer att stärka möjligheterna till regional och lokal kompetensförsörjning men är också en grundförutsättning för samverkan. En styrgrupp för de samlade utvecklingsinsatserna har bildats där vuxenutbildningschef för Lapplands Lärcentra sitter med.  

De prioriterade utvecklingsområdena i projektet var: 

  • utveckla fjärr- och distansbaserat lärande och kommunikation via distansöverbryggande teknik. 

  • stärka infrastrukturen för delning och samnyttjande av kompetenser/resurser. 

  • fördjupa samarbetet mellan kommunerna i hela norra Norrland. 

Naturen - En resurs för mångfald!

Projektägare: Jokkmokk Basket

Projekttid: 2020-07-03—2020-09-30

Syfte: Det handlar om att lära ut hur vi nyttjar naturen för fritidsaktiviteter och rekreation... vad allemansrätten innebär...

Vår vetskap och kontaktnät med nyanlända i kommunen visar på att en önskan finns om utökade fritidsaktiviteter utöver idrotten som är på något sätt självklar. Det finns okunskap och rädsla/osäkerhet att vistas i vår nordliga natur. Hur skyddar man sig mot väder och vind? Finns det farliga djur mm? Vad får man göra och inte göra? Var får man vara och nyttja naturen för aktiviteter? Vad gör egentligen ’Jokkmokkarna’ när de berättar om sin hjortronplockning, sina stugor, fiske, varför är lingon och blåbär så viktiga för så många…?

Vi ska ta med nyanlända ut i naturen och visa på/prova på ett flertal aktiviteter. Allt från att enkelt grilla korv över öppen eld till att prova på olika äventyrsaktiviteter. Ge dem kunskap och lärdomar om att naturen är en stor källa till välmående och hälsa genom friluftsliv och möjligheterna till aktiviteter.

Det är främst riktat till barn/ungdomar och unga vuxna, upp till 25 år men vi får även gå upp i åldrarna...

Resultat: Mycket uppskattat av deltagarna som gjorde allt möjligt – åkte båt, fiskade, grillade, plockade bär, fjällvandrade mm.

Vem och hur mycket externfinansiering: LeaderPolaris 2020. - kr

Härodlat 2019 - 2020

Ambitionen med projektet var att ge våra SFI-studerande kunskap och möjlighet att bedriva odling och livsmedelsproduktion på ett ekonomiskt och hållbart sätt.

Dessutom kopplades detta till att de tränat på det svenska språket. Forskningen visar att om man kan kombinera språkinlärning med praktik och praktiska uppgifter går inlärningen mycket snabbare. Detta skulle för deltagarna också bidra till att underlätta integrationen och snabba på etableringen i samhället samt främja jämställdheten.

På lång sikt hoppades vi att projektet medförde att den nära odlingen av livsmedel ökar. Därutöver skulle projektet bidra till positiva miljöeffekter. Vi ville ta tillvara våra nyanländas erfarenheter, intresse och engagemang för odling och livsmedelsförädling. Just utrikesföddas kunskaper inom de gröna näringarna har vi varit särskilt dåliga på att fånga upp. En del av deltagarna hade en livslång erfarenhet av att bedriva odling i sina tidigare hemländer.

Projektet skapade möjligheter för en kulturell mångfald i livsmedelsodling. Detta medförde samtidigt att vi skapade naturliga miljöer för att utveckla språket.

Finansierades av Jordbruksverket, administrerades av Länsstyrelsen, projektbudget: 500 000 kr

AFI – Arbetsförberedande insatser

Projektägare: Jokkmokks kommun
Projekttid: 2019-09-02—2020-12-31

Syfte: Underlätta etablering i samhället, skapa nätverk och stödja språkinlärning. Hela projekttanken bygger på att underlätta etableringen, få en ökad förståelse och kunskap om hur det är att arbeta i Sverige. Även jämställdhetsfrågor utgör en viktig del. Syftet är att fler ska komma i arbete samtidigt som möjligheten till språkinlärning och nätverksskapande underlättas, samt motverka rådande kompetensbrist.

Resultat: Antalet deltagare blev något färre än de 65 beräknade pga. utflyttning. Övningarna i de olika momenten tog längre tid än beräknat och tolkkostnaden blev något högre. Men tydligt är att deltagarna fått ökad kunskap om det svenska arbetslivet – hur det fungerar, lagar och regler mm, hur man skriver CV och genomför jobbintervjuer.

Vad har implementerats efter projektets slut: Fortsatt arbete med CV-skrivande, kurs i arbetsmarknadskunskap har börjat byggas i plattform för att kunna användas i framtiden i Lapplands Lärcentras regi.

Vem och hur mycket externfinansiering: Länsstyrelsen Norrbotten § 37-medel, 451 926 kr.

Jobb i sikte

Detta projekt startades upp 2018 och avslutades sommaren 2020 och resultatet, metoder och framgångsfaktorer har sammanställas och redovisats i slutrapporten som kan läsas här. Projektets syfte har varit att bidra till en förbättrad livskvalitet för unga och samtidigt hjälpa kommunerna med framtida kompetensförsörjning.

Projektledaren Anna Köhler beskriver att det finns ungdomar som av olika anledningar inte slutfört sina gymnasiestudier. De har svårt att få arbete samtidigt som arbetsmarknaden är i stort behov av arbetskraft. Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens och att matchningen på arbetsmarknaden fungerar är av stor betydelse för att främja tillväxt i vår region. Vi har unga mellan 16-24 år registrerade som ”arbetslösa mer än 24 månader”, vilket är en lång tid för en ungdom på väg in i vuxenlivet. Det här är en tid som inte borde leda till utanförskap och isolering, utan till gemenskap och nya erfarenheter.

Tidigare liknande projekt visar att ett individcentrerat arbetssätt, positiva relationer, flexibla lösningar och samverkan är framgångsfaktorer för projektdeltagarna. ”Jobb i sikte” behöver arbeta för att fördjupa och implementera de metoder som visar sig fungera. Projektet ska kartlägga och bygga strukturer för vad samverkansparterna i de fyra kommunerna behöver jobba med organisatoriskt för att arbetet ska bli hållbart även efter den 3-åriga projekttiden. Vi behöver se över ungdomarnas behov av individuella lösningar och bli bättre på att samverka för att fånga upp dem som slutar skolan i förtid. Företag behöver dessutom bli mer tillgängliga och tillvarata den kompetens som projektet erbjuder.

Medfinansiärer na har varit kommunernas socialtjänster och arbetsmarknadsenheter, Arbetsförmedlingen och Lapplands kommunalförbund i medlemskommunerna Jokkmokk, Gällivare, Kiruna och Pajala.

Kompetensförsörjning i Norrbotten, restaurang och storhushåll

Projektets mål är att deltagande kommuner ska få erfarenhetsutbyte mellan yrkeslärare inom Restaurang och storhushåll och en utveckling av kursupplägg som möjliggör att elever från flera orter kan erbjudas en orienteringskurs inom restaurang och storhushåll.

Projektmedel från region Norrbotten. Deltagande kommuner: LKF, Älvsbyn och Arvidsjaur. Under verksamhetsåret har flera digitala och fysiska träffar genomförts. Den orienteringskurs som Lapplands lärcentra har tagit fram har delats med övriga deltagande kommuner. Det lärlingsupplägg som Älvsbyn utvecklat har delats tillbaka. Projektet har pågått till och med december 2020.  

Kompetensförsörjning i samverkan 2019

Genom en förundersökning har förutsättningar för en samverkan mellan Lapplands kommunalförbund och Utbildning Nord utretts. Ser man till behovet inom LKF:s geografiska område så finns det stor efterfrågan på kompetens inom näringar som sammanfaller med de utbildningar som Utbildning Nord tillhandahåller.

I dagsläget erbjuder Utbildning Nord ett 30-tal olika yrkesutbildningar med unika studiemiljöer i anpassade lokaler, med modern maskinpark och erfarna utbildare. Förundersökningen visade att det finns förutsättningar och intresse för samverkan från bägge organisationerna rörande dessa yrkesutbildningar för vuxna. Att finna nya vägar för att bredda rekryteringen samt öka tillgängligheten till yrkesutbildningar för att tillgodose behovet av framtida kompetens kändes angeläget. Detta skulle kunna medföra att fler målgrupper får möjlighet att välja eftertraktade yrkesutbildningar och därmed få chansen att komma närmare en anställning.

Eftersom antalet gymnasieelever inte räcker till att tillgodose kompetensbehovet är det av största vikt att utöka utbildningsmöjligheterna för vuxna inom efterfrågade yrkesområden. Tanken var att hitta möjligheter för att kunna ta del av Utbildning Nords yrkesutbildningar även via distans som ett sätt att förbättra tillgängligheten till dessa. Samarbetet mellan organisationerna skulle också ge förutsättningar att kunna erbjuda valideringstjänster.

Projektet finansierades av Region Norrbotten.

Kompetens och samverkan


Ett framgångsrikt 3-årigt projekt där man kopplade SFI-undervisning och språkträning till praktik på relevanta arbetsplatser.

Projektet bedrevs i samtliga LKF-kommuner och pågick mellan 2016 - 2018. Deltagarna fick träna på svenska språket i en arbetsmiljösituation samtidigt som de fick yrkesträning. Det gjorde att deras ställning på arbetsmarknaden ökade och att etableringen gick snabbare. Projektet gjorde skillnad och bidrog till att deltagarna blev en del av arbetskraftsförsörjningen.

 

 

Utökad tillgänglighet

Detta projekt har genomförts 2016 – 2018 med SIS-medel och pågått i sammanlagt två år och på fyra olika orter inom Lapplands kommunalförbund på vuxenutbildningen. För att tillmötesgå elevernas behov av flexibla studier så är alla kurser på grundläggande och gymnasial nivå upplagda på en digital lärplattform, i detta fall Fronter. Lärare finns på plats på lärcentrat eller på distans via olika tekniska medier som t.ex. video, Adobe Connect, telefon och mejl. Vi har haft en hög avbrottsstatistik som har delvis berott på att våra elever prioriterad arbete framför studier men i samtal med eleverna, samt i utvärderingar, har vi fått informationen att en del upplevde detta studiesätt som svårt. Många av eleverna upplevde att självstudier var för komplicerat för dem.

Syftet med detta projekt är att våra elever ska få tillgång till de stöd som de har behov av, att det ska finnas en person på varje lärcentra att vända sig till för att få den hjälp de behöver. Även att ge ökad kunskap till personal på våra lärcentra inom olika funktionsnedsättningar så att vi bättre ska kunna tillgängliggöra våra utbildningar. Projektet har resulterat i att lärare, studie- och yrkesvägledare samt rektorer fått mer utbildning inom vuxna och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur vi kan göra vår utbildning mer tillgänglig.

Våra elever har fått det stöd som har efterfrågats av dem, alltifrån hjälp med vår lärplattform, till att hitta rätt hjälpmedel, lära sig mer om studieteknik, bollplank mellan lärare och elev och prioritering bland ämnena de läser. De flesta som läser på heltid hos oss läser 4–5 kurser samtidigt och om en elev halkar efter i sin planering i alla ämnen har vi tillsammans med eleven kunnat välja vilka ämnen de ska satsa på. Projektet har utvecklats och ett samarbete med arbetsförmedlingen och ungdomshandläggare inom kommunen har utvecklats. Lärdomar av detta projekt är att det behövs en studiecoach inom vuxenutbildningen och att ett flexibelt arbetssätt med eleverna är viktigt. Även bra samarbete mellan lärare, studiecoach och studie- och yrkesvägledare har visat sig vara en framgångsfaktor. Även vuxna som studerar är i behov av att få rätt stöd för att klara sina studier. Finansierades av SPSM.

Integrera Mer

Projektägare: Jokkmokks kommun

Projekttid: 2017-04-20—2017-06-30

Syfte: Lära sig om jämlikhet samt hur man tar hand om sitt boende i Sverige

Resultat: Omtyckt av deltagarna, gav goda insikter och ledde till ytterligare en utbildningsomgång.